Anders G Johansson

Modernisera kameraövervakningslagen

I dagens SLA skriver jag och Jonas Ransgård (M), oppositionsråd i Göteborg, om behovet att modernisera kameraövervakningslagen, så att det blir möjligt för kommunerna att bidra till tryggare miljöer för medborgarna. Artikeln följer nedan:

Otryggheten i Sverige växer. Av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nationella trygghetsmätning framgår att otryggheten bland kvinnor aldrig tidigare ökat så mycket. 31 procent uppgav att de känner sig ganska eller mycket otrygga när de går ut i sitt bostadsområde på kvällarna. Sverige ska vara ett land där tryggheten omfamnar alla, oavsett var de bor. Det är fråga om ordning och reda, men än mer om anständighet och rättvisa. Det kräver flera åtgärder.

En trygghetsfrämjande åtgärd som kommunerna i högre grad skulle kunna bidra med är montering av övervakningskameror på platser som är eller upplevs vara otrygga. Kamerorna ökar människors upplevda trygghet. I och med att de bidrar till en ökad risk för en gärningsman att upptäckas har de också en brottsavhållande effekt. Till sist kan material från kameror användas som bevis i domstol, så att gärningsmän kan lagföras för de brott som trots allt begås.

Kameraövervakning av allmänna platser kräver dock Länsstyrelsens tillstånd. Utifrån den nuvarande Kameraövervakningslagen är myndigheten mycket restriktiv i tillståndsgivningen. Den så kallade överviktsprincipen innebär att den enskildes intresse av att inte bli övervakad väger mycket tungt. För att få tillstånd måste man först kunna påvisa att platsen verkligen är brottsutsatt. Därefter måste man vidta ofta mycket dyra åtgärder för att fysiskt omgestalta platsen, eller avdela personella resurser för övervakning och tillsyn av den. Först om dessa visar sig verkningslösa kan montering av kameror komma ifråga. Det är en både kostsam och tidsödande process.

Som ett både tydligt och nedslående exempel kan nämnas att ett kommunalt bolag 2011 ansökte om kameraövervakning på Vårväderstorget i Göteborg. Länsstyrelsen avslog ansökan. Torget kom senare att bli scenen för en av de värsta brottsliga handlingar som någonsin skakat staden. Men även efter dådet har en förnyad ansökan avslagits av Länsstyrelsen och Förvaltningsdomstolen.

Sverige har av tradition starkt värnat den personliga integriteten. Det är bra och viktigt. Avvägningar av olika intressen måste dock löpande göras utifrån hur verkligheten ter sig och samhället utvecklas. Dagens lagstiftning har inte åldrats väl. Idag är mobiltelefoner med möjlighet att filma vanligt förekommande. Det intrång i den personliga integriteten, som det innebär att bli avbildad av en lagreglerad och myndighetskontrollerad kamera då man uppehåller sig på allmän plats, måste därmed betraktas som litet. Lagkraven på hur bildmaterialet ska förvaras och hur obehöriga ska förvägras tillgång till det är rigoröst och så ska det förbli.

Det är dags att omdefiniera överviktsprincipen och modernisera Kameraövervakningslagen. Tryggheten måste sättas i främsta rummet. Kommuner måste få utrymme att bidra med trygghetsfrämjande kameror som ett kostnadseffektivt komplement till det batteri av åtgärder som krävs för att göra vårt samhälle tryggt.

Anders G Johansson (M)
gruppledare, Skövde

Jonas Ransgård (M)
oppositionsråd, Göteborg

LÄNK:

Dags att modernisera lagen om kameraövervakning – SLA 22 mars 2017

Det behövs mer

Jag läser att försvaret beviljas en förstärkning om 500 miljoner för 2017. Det är möjligen välment, men definitivt för lite.

ÖB har redovisat att det till 2020 behöver skjutas till 6,5 miljarder kronor för att Försvarsmakten ska kunna fullgöra de av riksdagen beslutade uppgifterna. Kostnadsutvecklingen medför att en redan underfinansierad verksamhet riskerar att urholkas ytterligare, om inte medel tillförs.

Utan förstärkning av anslagen riskerar materielanskaffningar skjutas på framtiden och krigsförberedande (och därmed -avhållande) verksamhet prioriteras bort. Omvärldsläget vittnar istället om att det nu är hög tid att höja ambitionen och öka försvarsförmågan. Då krävs det större ansträngningar än miljoner i en kompletteringsbudget.

Sverige bör därför skyndsamt och medvetet ta sikte på de 2 % av BNP som är Natos rekommendation. Det är dubbelt så mycket som landet idag avsätter. I nuläget avsätter vi ca 1 % av BNP, vilket är lägst av alla länder vid Östersjön. Därmed har vi också en krigsorganisation som är synnerligen liten och behäftad med uppenbara och allvarliga brister.

Det tänker jag envist fortsätta att argumentera för. Den 6 maj hoppas jag att Moderaterna i Västra Götaland gör gemensam sak och bifaller min motion om detta.

LÄNKAR:

500 miljoner extra till försvaret – SLA 13 mars 2017
Motion: En ansvarsfull försvarspolitik (januari 2017)
Bloggat: Tidigare inlägg om försvaret

Vettigt med värnplikt

I veckan som gick meddelades att regeringen aktiverar den nu vilande värnpliktslagen. Svenska ungdomar, både kvinnor och män, ska nu återigen med plikt kunna kallas in under fanorna. Det rör sig inledningsvis om 4000 av en årskull på ca 90 000. Inte fler. Således långtifrån alla, vilket man kan få för sig när företrädesvis något äldre män i sociala medier välkomnar att unga människor ånyo ska få ”lära sig veta hut” på kasernerna. Nu är det ej heller Försvarsmaktens uppgift eller syfte att fostra unga människor. Det förväntas fortfarande föräldrarna ansvara för. Försvarsmakten ska producera krigsförband att skydda nation och befolkning med.

Själv tycker jag dock att det är ett vettigt beslut. Detta för att krigsförbanden, med rådande skakiga säkerhetsläge, skyndsamt måste bemannas och de många tomma luckorna fyllas (Det borde för övrigt även gälla materiellt. Men om detta har jag skrivit tidigare och därför lämnar jag det därhän nu). Dessutom är värnplikten nog en förutsättning för att, om och när riksdagen beslutar så, kunna genomföra styrketillväxt och utveckla numerären i krigsorganisationen. Det kommer att behövas. Förbandsvolymen är nu mycket begränsad i sitt omfång. Förbanden är främst sammansatta och utrustade för att göra insatser någon annanstans. Inte att försvara Sverige. Svenska förband kommer därför endast kunna möta en motståndare i en riktning. Avsaknaden av reserver gör att uthålligheten är mycket begränsad.

Det finns de som menar att värnpliktsförband per definition håller en undermålig kvalité och därför mest är att betrakta som kanonmat. Om detta håller jag inte med. Efter att ha tjänstgjort utomlands under ”värnpliktseran” vid två tillfällen kunde jag konstatera att svenska soldater höll en mycket hög klass. Jag tror inte heller att någon vettig människa skulle avfärda det finska försvaret, som hårdnackat hållit fast vid värnpliktstanken och inkallat och utbildat avsevärt större volymer än Sverige, som en samling amatörer. Det svenska försvaret kommer även framgent vara en blandning av yrkesaktiva och tidvis tjänstgörande. Och det är befattningens krav som avgör vilken personalkategori den ska bemannas av.

Samtidigt måste man konstatera att återinförandet av värnplikten i nuläget inte syftar till att bredda och utveckla krigsförbandens volym. Det handlar alltså om att fylla upp det personella behovet i den minsta krigsorganisation som landet någonsin sett. Det är ett misslyckande att man inte lyckats klara av detta på frivillighetens grund så som det var tänkt. Eller i alla fall så som det var uttryckt. Frivilligreformen byggde på ohållbara glädjekalkyler om hur länge unga människor skulle stanna kvar i tjänst och uniform. Staten lyckades inte införa tillräckliga incitament för att förmå dem att göra det. Lönerna är inte konkurrenskraftiga, förmånerna är få och meritvärdet av nedlagda år i gröna kläder är inte självklart jättehögt.

Värnpliktens legitimitet var svår att ifrågasätta när den omfattade alla och inte, som nu, begränsade sig till några få. Därför hoppas jag att staten nu, sent omsider, lägger manken till för att öka den frivilliga anslutningen av soldater och sjömän. Det innebär förvisso kostnader. Men det gör det ju att kalla in människor med plikt också. Det är inte rimligt att staten överlåter kostnader, i form av försenat inträde på arbetsmarknaden, på ett fåtal unga människor. Samtidigt som huvuddelen av årskullen ”går fri”. Därför är det mycket angeläget att det utvecklas kraftfulla premier, som i rimlig grad kompenserar de värnpliktiga beskyddarna av vårt land.

Är det då moraliskt förkastligt med värnplikt, så som en del yngre debattörer ropar? Nej, det är det sannerligen inte. En medborgare har förvisso rättigheter, men också skyldigheter. Om inte skyldigheterna fullgörs kommer staten ej ha förmåga att tillgodose rättigheterna. Att bidra till nationens försvar är den mest centrala skyldigheten. Den inskränkning i den personliga friheten som många, inklusive jag själv, resonerar kring, måste ställas i relation till den enorma, kollektiva ofrihet det skulle innebära att bli angripen och ockuperad av främmande makt. Friheten har ett pris. Det måste vi betala.

LÄNK:

Blogg: Höj försvarsanslagen – 17 januari 2017

Rättsstaten får inte backa

Två gånger har Västtrafiks bussar attackerats i Södra Ryd i Skövde. I onsdags besköts en buss med vad som förefaller vara ett luftvapen. Natten till lördagen kastade någon sten mot ett fordon. Dessbättre har attentaten inte resulterat i personskador. Men vandalerna har ändå åstadkommit stor skada. Nu ställer nämligen Västtrafik in all busstrafik till stadsdelen. Även mitt på ljusan dagen.

När busstrafiken upphör kan det uppfattas som att rättsstaten retirerar och låter några ansiktslösa (förmodar jag) pojkar i komplett avsaknad av förnuft och empati diktera villkoren. En stadsdel med 7500 invånare blir plötsligt utan den grundläggande samhällsservice som kollektivtrafik är. Hyggliga människor som arbetar och betalar skatt har verkligen rätt att förvänta sig en annan reaktion.

Istället för att läsa uttalanden från en pressinformatör på ett bussbolag, borde de få höra en företrädare för Polismyndigheten myndigt förklara; ”Nu tar vi tag i det här. Omedelbart! Vi kommer att vara närvarande, leta reda på busarna och stoppa ofoget. Vi tänker inte tolerera att några dumma ungar tar en hel stadsdel som gisslan”. Men den berättelsen finns ännu inte att läsa. Istället får vi läsa att Polisen har lagt ned undersökningen av det första attentatet. Detta då det saknas misstänkta och det saknas vittnen.

Jag anar att Skövde kommun förbereder flera åtgärder och i nästa vecka kommer att möta företrädare för både Polisen och Västtrafik. Det är både nödvändigt och bra. Det är viktigt att det kommer starka och tydliga signaler från ett sådant möte: ”Vi backar inte. Vi ger oss inte. Kommunen och myndigheter samverkar för att Skövde ska vara tryggt överallt”.

På torsdag kommer det att ske ett informationsmöte om kvällsvandring i Södra Ryd. Det är ett utmärkt sätt för invånarna att själva engagera sig för att göra stadsdelen tryggare. Det är ett bra att ansvarskännande vuxna tar sig an att hålla ett öga på de juniorer som ränner ute, när mindre ansvarskännande föräldrar inte har förmåga att hålla ordning på sina egna avkommor.

Men detta goda initiativ, liksom kommunens övriga, måste stödjas av ökad polisiär närvaro. Rättsstaten måste visa närvaro, upprätthålla trygghet, lag och ordning och skydda vanliga, hederliga människor. Inte vika en tum. För då vinner drägget och då blir det värre. Kan inte staten fullgöra sitt åtagande, måste den skyndsamt bana väg för kommunal ordningspolis.

LÄNKAR:

Bussbolaget: Det drabbar alla – Skövde Nyheter 04 mars 2017
Buss beskjuten i Södra Ryd – 01 mars 2017
Ge kommunerna rätt att anställa polis – Skövde 21 februari 2017
Blogg: Tuffare tag mot unga ligister – 05 januari 2017

Beslut fattat om Billingen

Så fattade kommunfullmäktige äntligen beslut om Billingenfrågan. Debatten var lång, men inte så väldigt het. Möjligen har saken ventilerats och tuggats så länge av så många att det mesta av energin har förbrukats.

Jag är glad och stolt över att vi gått i mål. Jag är övertygad om att beslutet är riktigt, viktigt och betydelsefullt för Skövde. Jag tycker att kommunalrådet Katarina Jonsson (M) visat prov på stort ledarskap och styrt den här frågan i hamn med säker hand och på ett berömvärt vis.

I debatten gjorde jag två inlägg. Som vanligt gäller det talade ordet. Det avvek idag ganska mycket från det som jag plitade ned på söndagskvällen. Men eftersom min skiss till anförande ger en bild av hur jag tänker och tycker, publicerar jag det här:

”Herr ordförande,

Jag är glad över att kommunfullmäktige nu äntligen har att besluta om de avtal som ska ligga till grund för vårt kära Billingens upprustning och transformering till – först och främst – ett modernt frilufts- och rekreationsområde för skövdeborna.  Men också en välkomnande och lockande anläggning som ska locka människor i främst södra Sverige att besöka vår stad. Med de avtal som nu ligger på bordet tar vi nästa efterlängtade steg i att utveckla makarna Sandbergs fantastiska vision. Och vi vidtar behövliga åtgärder för att förädla deras mycket generösa donation, när vi anpassar den till vår tids människors krav och förväntningar. Vi gör det ånyo i samverkan mellan näringsliv och kommun. Mellan offentligt och privat. Precis så som anläggningen på berget en gång i tiden kom till stånd.

Jag anar att debatten idag kommer att kretsa kring diverse teknikaliteter. Djävulen sitter ju i detaljerna. Jag tycker därför att det är mycket angeläget att påminna om vad som var Alliansens bevekelsegrund att driva uppgraderingen av Billingen som en valfråga och vad som varit och är vårt motiv att driva den process som nu landar i bindande avtal.

Vi vill öka och förbättra Skövdes attraktion som arbets- och bostadsort. Framtiden innebär konkurrens om välutbildade och innovativa människor. Flera av dem ska bo här! De ska trivas här och de ska gå till jobbet och bidra till att Skövdes olika kvalificerade företag fortsätter att med framgång hävda sig på världsmarknaden.

Vi vill, genom att ta tillvara den naturliga tillgång som berget ger oss, utveckla besöksnäringen i vår stad. Besöksnäringen är den bransch som uppvisar den överlägset snabbaste tillväxten. Det är också en bransch som i hög utsträckning ger unga och invandrade det första viktiga jobbet. Vi vill bredda Skövdes och Skaraborgs arbetsmarknad.

Och det yttersta syftet är att slå vakt om Skövde som en välmående och expansiv kommun. Där företag frodas, människor går till jobbet och genererar intäkter som bär vår gemensamma välfärd. Vi vet att den som slår sig till ro och väljer att stå still, riskerar att bli omsprungen och bli en förlorare. Vi vill fortsätta att Skövdes fantastiska utveckling ska fortsätta. Vi tar vårt ansvar för att hon ska kunna göra det.

Beslutsunderlaget vi har på bordet är väl underbyggt. Tro ingenting, du som följer denna debatt och som tidigare följt en snurrig debatt där tveksamma uppgifter och påståenden har duggat tätt. Avtalet beskriver två parters olika kostnader och åtaganden för att utveckla berget Billingen för skövdeborna. Kommunen tar ingen risk. Den tar den privata intressenten. Men vinster tillkommer skövdeborna genom fler arbetstillfällen, genom ökade skatteintäkter, genom ökad attraktion av Skövde samt genom en av landets mest kompletta friluftsanläggningar och mötesplatser.

Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.”

LÄNK:

Tidigare blogginlägg om Billingen

Mer om kommunal ordningspolis

Skövde Nyheter skriver om Skövdemoderaternas beslut att verka att svenska kommuner ska ges möjlighet att inrätta lokal ordningspolis. Och jag får möjlighet att berätta om vårt förslag.

Det är positivt att vårt arbete uppmärksammas och det är viktigt att det förs en seriös debatt om trygghetsfrågan. Den nuvarande situationen är inte acceptabel.

LÄNK:

Låt kommunerna anställa poliser! – Skövde Nyheter 24 februari 2017

 

Sverige behöver lokala poliser

Sverige behöver fler poliser och fler lokalt närvarande poliser. Därför bör Moderaterna ta initiativ till att nogsamt utreda möjligheten för kommuner att inrätta lokala poliskårer. Det menar Skövdemoderaternas styrelse i ett förslag till torsdagens (23 februari) årsmöte.

I dagens SLA kommenterar jag förslaget, som du kan i sin helhet i årsmöteshandlingarna. Vår utgångspunkt är att svensk polis genom åren centraliserats och kommit att bli mer fjärr- än närpolis. Vi menar att avsaknaden av polis på framförallt landsbygden är olycklig. Det innebär att Polisen inte nödvändigtvis utvecklar nödvändig kännedom om människor och förhållanden i lokalsamhället, vilket är viktigt för inte minst det förebyggande polisarbetet. Och avsaknaden av polis leder naturligtvis till ökad otrygghet.

Vi konstaterar också att kommuner och civilsamhälle får bära allt högre kostnader för trygghets- och säkerhetsarrangemang i olika former. Inte minst kommuner tvingas idag att lägga pengar på väktartjänster. Vi menar att dessa pengar borde kunna användas till att anställa poliser med  befogenheter som väktare och ordningsvakter saknar. Vi tror att ytterligare statliga poliser, om och när sådana kommer till stånd, främst kommer att behövas i storstadsregionerna. Där är både problemen och behovet som störst. Men därför behöver vi utveckla lösningar för att tillgodose övriga Sveriges berättigade krav på trygghet, ordning och reda.

Vi är slutligen medvetna om att utveckling av lokala poliskårer vid sidan av den nationella inte är något enkelt quick fix. Det tarvar nogsam utredning och omsorgsfulla överväganden kring flera aspekter. Syftet är inte att lösa något akut problem. Ambitionen är istället att utveckla en hållbar lösning för att långsiktigt säkerställa lokal polisiär närvaro i hela Sverige.

LÄS MER:

Ge kommuner rätt att anställa lokal polis – SLA 22 februari 2017
Årsmöteshandlingar 2017, Moderaterna i Skövde

M möter utmaningar med Alliansen

I dagens SLA svarar jag och Martin Odenö (M) på Malin Wadmans (S) falska påstående om att Moderaterna inlett samarbete med S. 

Malin Wadman ljuger när hon påstår att Moderaterna har för avsikt att samarbeta med Sverigedemokraterna (SLA 6/2). Det är fel. Vårt regeringsalternativ heter Alliansen. Det är i detta partnerskap som vi utvecklar vår politik för ett bättre Sverige. Det är i denna krets som vi förhandlar. Det är i denna konstellation som vi vill regera Sverige.

Vi har ej för avsikt att regera med varken SD eller V, vilka är ytterlighetspartier som båda är präglade en samhällssyn som är fjärran vår. Men vi utesluter inte att i enskilda frågor söka stöd bland samtliga riksdagspartier, om det finns förutsättning för att vinna majoritet. Sådana samtal måste kunna föras i riksdagen och i utskotten.

Varje parti i riksdagen har att bestämma hur det röstar. Det är riktigt att en gemensam alliansbudget skulle ge även SD möjlighet att rösta för den. Vi menar att det är och vore orimligt att avstå från att lägga förslag, som är viktiga för Sverige, av rädsla för hur något annat parti skulle kunna agera. Vår ambition är att få igenom mer av konstruktiv politik.

För medan Malin Wadman och Socialdemokraterna fortsätter att ägna Sverigedemokraterna sitt fulla intresse, ligger vårt engagemang istället i att angripa och lösa samhällsproblemen. Vi bekymras över att otryggheten i Sverige breder ut sig och hela stadsdelar har tillåtits tas över av kriminella gäng. Vi menar att det är oacceptabelt att en miljon människor i vårt land är beroende av bidrag istället för att arbeta. Och vi tycker att det är ohållbart att tusentals unga människor årligen lämnar grundskolan utan godkända betyg och därmed riskerar ett liv i utanförskap.

Detta är problem som inte kan lämnas orörda. Detta är problem som inte kan skjutas på framtiden. Detta är problem som måste angripas och hanteras nu. Därför menar vi att Sverige inte kan fortsätta med en regering som står passiv, handfallen och delvis rentav försämrar situationen. Moderaterna vill därför att Alliansen i riksdagen lägger fram en gemensam budget och gemensamma förslag som för Sverige i en hållbar riktning.

Anders G Johansson (M)
gruppledare, Skövde

Martin Odenö (M)
partiföreningens ordförande, Skövde

LÄNKAR:

M möter utmaningar i Alliansen – SLA 20 februari 2017
Moderaternas ömma SD-tå – SLA 06 februari 2017
Wadmans indignation tonar falskt – SLA 02 februari 2017
Skrämmande vändning av M – SLA 01 februari 2017

Zonförbud bra idé, men kameror behövs

Idag har Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra lanserat ett förslag om att införa s k zonförbud i Sverige. Det går i all enkelhet ut på att polis ska kunna utfärda förbud för den som är kriminell, eller har uppvisat ett särskilt otrygghetsskapande beteende, att uppehålla sig inom eller i närheten av ett område  där det felaktiga beteendet ägt rum. Överträdelse av zonförbudet ska klassas som kriminell handling med fängelse i straffskalan. Idén kommer från Danmark, där zonförbudet framgångsrikt tillämpas sedan flera år tillbaka.

Jag tycker att det är ett bra förslag. Jag välkomnar alla idéer som gör tillvaron svårare för buset. Jag tycker att Polisen ska få fler verktyg i lådan att upprätthålla ordning och reda med. Jag uppskattar åtgärder som gör tillvaron tryggare och säkrare för vanliga, hyggliga och anständiga människor.

Men jag tycker att zonförbudet, för att det ska bli så verkningsfullt som det är avsett, ska kunna kombineras med effektiv kameraövervakning. Annars kan bli svårt att kontrollera och upprätthålla efterlevnad av förbudet och det riskerar att bli ett slag i luften. Jag menar att det är hög tid för en ändring av Kameraövervakningslagen.

Med nuvarande lagstiftning är mycket svårt att få tillstånd av Länsstyrelserna för att med kamera få övervaka allmän plats. Den s k överviktsprincipen har en stark ställning och innebär att den enskildes intresse av att inte bli övervakad väger mycket tungt. Den som ansöker om tillstånd måste först och främst kunna styrka att platsen är särskilt brottsutsatt. Vidare måste den först vidta åtgärder som anses vara mindre integritetsingripande; fysisk anpassning av miljön och/eller bevakning av väktare.

Sammanfattningsvis måste man först kunna räkna upp brottsoffer från allvarliga händelser med koppling till platsen. Sedan måste man alltså vidta ofta mycket kostsamma åtgärder. Först om dessa visar sig vara verkningslösa kan montering av kameror komma ifråga.

Det är inte rimligt, tycker jag. Därför föreslår jag att Moderaterna verkar för att lagen ändras så att intresset av att förebygga brott och att upprätthålla trygghet och säkerhet värderas högre vid tillstånd för kameraövervakning. Det gör jag med en motion till Skövdemoderaternas årsmöte den 23 februari.

LÄNKAR:

Inför zonförbud – porta de kriminella – Aftonbladet 14 februari 2017
Moderaterna vill införa no-go-zoner för kriminella – Aftonbladet 14 februari 2017
Motion: Ändra kameralagen – februari 2017

Hur ska MP och V finansiera förkortningen?

I dagens SLA sätter jag och Theres Sahlström (M) punkt för debatten om arbetstidsförkortning. Några svar på våra frågor tycks vi inte få. Det är uppenbart att V och MP inte har en aning om var de ska leta fram 100 miljoner kronor för att kunna betala kommunanställda för att arbeta mindre. Det ägnar sig, som väntat, inte åt något annat än populistisk symbolpolitik. Artikeln i sin helhet:

En ny sammansättning miljö- och vänsterpartister fäktar vidare för sitt illa underbyggda förslag om att minska arbetstiden för dem som arbetar i Skövde kommuns sektor för vård och omsorg. Peter Sögaard (MP) och Gabryjel Blom (V) ber oss om hjälp att redovisa diverse fakta och underlag (SLA 1/2). Själva har de inte bemödat sig med att ta fram och sätta sig in i grundläggande uppgifter, trots att dessa är öppna och tillgängliga för alla.

Vi har redovisat att den årliga kostnaden för att minska arbetstiden med 25 procent är 100 miljoner kronor och att det motsvarar en hel krona i kommunalskatt. Vi har frågat hur det ska det betalas? Något svar har vi ännu inte sett skymten av. Ytterlighetsvänsterns populism står utan ekonomisk täckning.

Den årliga merkostnaden för sjukfrånvaron i sektorn är i Skövde cirka 16,6 miljoner kronor. Även om V-MP-experimentet skulle leda till noll procents sjukfrånvaro, skulle alltså merkostnaden bli cirka 84 miljoner kronor. Detta är nu osannolikt. Det av MP och V omhuldade Göteborgsexemplet visade ju istället på en minskning med måttliga 0,6 procent, vilket i Skövde skulle motsvara en besparing om 100 000 kronor.

Det krävs inga längre eller avancerade beräkningar för att konstatera att arbetstidsförkortning är en mindre lyckad, men väldigt kostsam metod för att minska sjukfrånvaron inom vård- och omsorgssektorn. Men om man, som företrädarna för MP och V, ändå blint framhärdar och hävdar idéns förträfflighet, måste man också i anständighetens namn berätta om hur man tänker sig finansieringen.

Vi återupprepar frågorna en sista gång: Var ska ni hämta 100 miljoner kronor per år? Hur ska ni finansiera ert förslag?

Anders G Johansson (M)
gruppledare, Skövde

Theres Sahlström (M)
ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, Skövde

LÄNKAR:

Hur ska ni finansiera ert förslag? – SLA 13 februari 2017
Låt oss få se alla siffrorna – SLA 01 februari 2017
Hur mycket vill V och MP höja skatten? – SLA 25 januari 2017
Vad gör M för att komma tillrätta med sjukfrånvaron – SLA 21 januari 2017
Dyrt vänsterexperiment med små vinster – SLA 14 januari 2017

Bloggat på sla.se.
Desktop