Angelica Wallén
Följ Angelica Walléns handbollsliv
Kategori. Okategoriserade

Det går att vinna på olika sätt

En vunnen match är alltid en vunnen match, men det finns så många olika sätta att vinna på. Vår vinst i den tredje kvartsfinalen mot Västerås var en ovanlig vinst, en sådan extra härlig och förlösande vinst. Anledningarna var många. Först och främst är det slutspel, dessa matcher skiljer sig mycket från den vanliga serielunken, här är det en mer allt-eller-inget-känsla. Till dessa matcher behöver man verkligen inte leta energi, den är där och den är där i mängder! En annan anledning är motståndet som i vårt fall har varit Västerås gång på gång på gång. Vi hade dem i sista omgången i serien vilket gör att vi nu senast stod emot dem en fjärde gång på mycket kort tid.

 

Det har såklart sin charm att möta samma motstånd flera gånger då det taktiska och mentala spelar ännu större roll. Men den förlösande känslan i onsdags kommer för att man också är rätt trött på att spela mot samma spelare och vill istället vidare mot nya mål och motstånd. Att vinsten var extra härlig var att resultatet var oavgjort efter full tid, samma gällde efter 2 ggr 5 min förlängning men efter ytterligare 2 ggr 5 min så hade vi lyckats göra fler mål än dem. Vilket såklart är en riktigt härlig känsla, dels för att vi är vidare tillsemifial men också för att vi som lag gjorde en riktig kämpar-insats och krigade till oss den segern.

 

Västerås levererade en riktigt bra prestation jämfört med våra tidigare möten, vilket mattade vår prestation periodvis i matchen. Jag är glad för att de presterade på den nivån och att de nästan pressade oss ut i ett avgörande på shoot-outs. Det är inte många gånger i sin karriär man får uppleva sådana långdragna matcher och speciellt inte i en avgörande match i en slutspelsserie och speciellt inte på hemmaplan. Så tack till Västerås-gänget för en härlig kamp och tack till mina goa lagkamrater som kämpade och slet vid min sida!

 

Det låter lite klyschigt att som idrottsutövare vid extra sköna vinster säga att det var värt allt slit, all träning som man lagt som grund. Men det är verkligen så! När man står där på banan och är helt slut både mentalt och fysiskt efter att ha spelat non-stop, och känner sig rätt tom så tycker jag det ofta är enkelt att hitta energi och kraft genom att tänka tillbaka på den grund vi lagt under säsongen med både fysiskt träning och handbollsträning. Alla timmar vi slitit ihop på morgon-gymet eller i Nacka Bollhall. Bara den tanken ger mig ytterligare energi på bara en sekund och det är guld värt när man är i sådana matchsituationer.

 

Lyckas jag inte hitta energi i mig själv så är det väldigt skönt att det inte är en individuell idrott jag håller på med och i detta lag är jag omringade av individer som står redo att dela med sig av deras energi! Så var definitivt fallet i onsdags. För att nämna några, Emma Hawia-Svensson som har varit borta med en knäskada sedan SM-finalen förra säsongen väljer att springa ned till omklädningsrummet när vi går ut inför de första förlängningsperioderna och peppar oss. Hon säger inte mycket men de hon säger träffar iallafall mig och ger mig så mycket energi, mitt handbolls-hjärta blöder extra hårt i de lägena när en spelare som så gärna hade velat stå på banan ändå har så mycket energi att dela med sig till oss andra!

En annan tjej, vår målvakt Rebecka Nilsson, som under säsongen stått en del i skuggan av tränarens första-val är också värd att nämna. Jag klistrar in Linnea Claesons Instagram-post för kunde inte ha sagt det bättre själv:

 

S2

linneaclaeson Det här är den bästa sportbilden jag sett! Jag blir så sjukt glad när jag ser den här 18-åringen spela handboll! Stjärnskottet Rebecca Nilsson som innan vår avgörande kvartsfinal ödmjukt säger att hennes mål är att peppa och stötta våra spelare. Sen visar det sig att det är hon som fullkomligt stänger igen i målet, räddar laget och fan tar oss till semifinal!!!! Jag slutas aldrig imponeras av den här omtänksamma, genomfina, smarta och talangfulla tjejen! Vilken idrottare, vilken stjärna!

***

Vi vann sista seriematchen med 31-17, första kvarten med 28-14 , andra med 26-23 och den tredje med 35-32. Alla är vinster men jag föredrar helt klart att vinna på det sättet som vi gjorde i onsdags!

 

S1 S3 S4 S5 S6

 

 

Linneas vardag i Bukarest!

Jag har under mitt bloggande här på SLA haft några inslag från spelare som befinner sig i utlandet, sist var det Michaela Ek i Danmark. Den här gången tänkte jag ni skulle få en liten insyn i hur Linnea Torstensson har det nere i Bukarest i Rumänien, så jag slog henne en signal och ställde några frågor;

 

Hej Linnea hur mår du och vad händer i din vardag just nu? Vi håller som bäst på att förbereda oss inför returmötet i Champions Leauge, vi är framme i kvartsfinal och möter ett lag från Budapest. Riktigt kul med Per Johansson som tränare nu också, han kom till oss för 1,5 vecka sedan.

 

Vad kan du säga om staden Bukarest, hur är det att bo där? Och vad är de stora skillnaderna från att bo i ett skandinaviskt land? Det är ok att bo här, allt finns. Restauranger, caféer, barer och nattliv, allt en huvudstad brukar ha. På sommaren när det är varmt som satan, finns det pooler man kan svalka sig i. Folk är ute mer än i Skandinavien, de sitter inte hemma och ser på Let’s dance och äter tacos. Det är alltid folk som är ute och rör på sig, dag som natt. Trafiken är det största minuset, där är det alltid kaos!:)

 

Ni har haft en del skiften i ledarstaben, hur har det sett ut och vad tror du är anledningen till att ni haft många tränare? Vad tror du Per Johansson kan bidra med på så kort tid?  Så är det här nere, vinner man inte på rätt sätt så är de tack och hej. Tror Per bidrar mycket med struktur och disciplin, och det är något vi är i behov av.

 

För att läsarna ska få en inblick i hur din vardag ser ut, hur ser en vecka ut för dig på ett ungefär? Vi tränar på gymet 2 ggr/vecka och har handbollsträning varje dag. Dagen efter match har vi ledigt vilket är ca en gång i veckan. När vi har dubbla träningar har vi gemensam lunch.

 

Vad är de största skillnaderna med att vara handbollsproffs i Bukarest jämfört med exempelvis ett lag i den danska ligan som du varit i? Proffslivet här har hårdare klimat, man kommer till träningen, gör sitt och går hem. Inga fruktstunder och annat tjafs efter. Förutsättningar är inte alltid på topp, att träna med dåligt ljus och smutsiga golv är en vardag. Som spelare får man respekt och tillit när man visat att man förtjänat det, finns inte från början.

 

Till sist, efter att du meddelat att det är färdigspelat för dig i den blågula tröjan så har du provat på att vara expert, utanför istället för på banan;) Hur har den erfarenheten varit? Att vara expert var verkligen kul, snabba analyser och snabba kast gillar jag. Svårt i början med ”tekniken i rutan”. När ska jag titta i kameran, när har jag pratat klart etc.

 

Hur gick tankarna när du skulle välja klubb inför nästa säsong? Detta är min tredje säsong i CSM och jag känner mig färdig här nu, beslutet var lättare att ta i och med att vi vann CL förra året. Jag ville prova ngt nytt, och inte fightas om CL. Nice dök upp och jag högg som en Kobra, det är en härlig stad samt har lag i den högsta ligan i Frankrike.

***

Jag skickar ett stort lycka till i CL den här säsongen men också till kommande säsong i OGC Nice. Jag är lite smått avis på henne att hon ska flytta dit, av egen erfarenhet vet jag ju hur fantastiskt det är nere på den Franska Rivieran och som damspelare är det, enligt mig omöjligt att hitta en annan stad som kan erbjuda puls, handboll på hög nivå samt så vackra omgivningar som just Nice kan!

Slutspelstider, äntligen!

Som jag har längtat, efter alla mina år utomlands så kommer jag strax äntligen få spela slutspel i Sverige. Jag vet det drar inte igång riktigt än, men jag kan känna att det hänger i luften och ja, solen hjälper, och ja det är drygt två veckor till första kvarten men ändå! När jag tänker på att spela det svenska slutspelet så skapar det en så otroligt härlig energi och så många positiva känslor. Vore i och för sig konstigt efter 5 säsonger med Skövde HF och 5 SM-finaler:)

 

Jag har spelat slutspel mina 5 år i Danmark också, men den speciella känslan har inte skapats där. Inte för att det inte varit bra matcher med bra tryck, det är nog mer att alla matcher året runt i den danska ligan är tuffa och oftast jämna. I den svenska ligan är det betydligt större skillnad på kvalitet och energi mellan serielunken och slutspelet. Det var i alla fall det då jag spelade slutspel senast och vad jag hört och sett så är det likadant nu, som tur är!

 

Däremot tror jag verkligen det kommer vara tuffare än någonsin att både klara sig igenom en kvartsfinalserie och semifinalserie. Det finns många lag som kan utmana de som ligger i toppen av tabellen. De som kommer dra det längsta strået tror jag är de som lyckas hålla uppe fokus och kvalitet igenom hela serien, vilket troligen kommer att bli 5 matcher både i kvarten och i semin. Samt att de lag med tunna trupper måste hålla sig från skador på nyckelspelare.

 

På onsdag spelar vi match hemma mot Västerås, vinner vi den kommer vi på en tredjeplats vilket ger oss en liten fördel i att få välja vår motståndare i kvartsfinalen samt en hemma-fördel i sista matchen. Vad jag har förstått kommer det stå emellan Västerås, Skövde, Kristianstad och Heid.

 

***

Eftersom vi spelade i torsdags hade vi ganska mycket ledig tid helgen som var. Jag hade min syster på besök och vi hängde också med vår släkt som bor här uppe, det var härligt vår-väder så vi grillade och såklart spelade handboll;)  Efter många år utomlands är tiden med nära och kära obeskrivlig för mig, helt fantastisk!

100

 

I lördags var det Våffeldagen, jag tycker det finns så många dagar som är uppkallade efter godsaker. Många använder det som anledning att proppa i sig de onyttigheterna, jag ser det som en chans att testa en nyttigare och mer hälsosam variant. Det finns oändligt med variationer på nätet, vilket gör att jag kan tycka det blir svårt att bestämma sig. Jag brukar plocka lite från olika och ta det som låter godast, i lördags provade jag en våffelsmet gjord på mandelmjöl, ägg, mandemjölk, bakpulver, vaniljpulver, chiafrö. Stekte i kokosolja och toppade med jordgubbar, kvarg och kokos. Såklart inte lika smarrigt som våfflans original receptet, men betydlig nyttigare och det funkade att ha i magen och träna på:)

 

12

Gästblogg: Linnéa Claeson!

Jag har en lagkompis som heter Linnéa Claeson, några av er kanske har sett henne i någon form av media då hon den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet och utrymme att dela med sig av sina tankar och åsikter. Hon är en tjej som jag tycker vi ska stötta, hon är en tjej som pratar om sånt som många väljer att ignorera. Jag personligen har inte fått ta emot så många meddelanden som beskriver det Linnea beskriver. Men börjar det närma sig det så väljer jag tyvärr alltid att ignorera för att det sa försvinna, tillfälligt. Att ignorera är inte lösningen, det Linnea gör är betydlig närmare en lösning, eller i alla fall en närmare en förbättring. Det är så viktigt att belysa problemet för att kunna få igång en diskussion och en medvetenhet omkring det.

 

Sedan jag träffade Linnea har jag reflekterat över det mer och mer. Senast igår kväll när jag gick hem från tunnelbanan var det några killar som stannade upp och försökte ta kontakt, när jag visade att jag inte ville så började de ge mig sexistiska kommentarer. Jag gick bara ännu snabbare därifrån och blev rädd att de skulle följa efter mig. Samtidigt som jag gick de där snabba stegen hem, med en oroande magkänsla så tänkte jag på Linnea och det vi pratat om, varför ska jag gå hem och vara orolig, varför ska jag överväga att ta taxi hem för att vara på den säkra sidan?! Det är ett problem och jag hoppas att vi tillsammans kan skapa en tryggare vardag, för framförallt oss av det kvinnliga könet. Det var bara ett kort exempel, men det finns i min vardag och jag kommer nog först lägga märke till dem om jag slutar ignorera dem varje gång. Jag tycker det Linnea gör är riktigt bra och starkt gjort, därför frågade ja om hon ville skriva några rader till den här bloggen, hennes hälsning kommer här och i slutet av inlägget kommer jag länka till lite olika forum där ni kan läsa mer om ämnet.

***

Hej allihopa! Mitt namn är Linnéa Claeson och jag spelar tillsammans med Angelica i Skuru IK. Jag gör min åttonde säsong i elitserien och har under dessa år har jag lärt mig hur ojämställt idrottsyrket kan vara. Jag har beslutat mig för att försöka belysa dessa problem och arbete för en förändring. Att löneskillnaden är stor mellan män och kvinnor är välkänt. Men det handlar om mycket mer än det nämligen sättet vi ser på damidrott i vårt samhälle. Att damidrott ens är ett ord är ganska målande i sig. Vi tar inte kvinnliga idrottares prestationer och karriärer på allvar. Vi får inte samma utrymme i media eller på TV och senast jag ifrågasatte det fick jag kommentarer som ”klart dom ska få mer sändningstid, damhandboll är ju bättre än porr.” Här är ett av tusentals exempel på att vi kvinnor ständigt sexualiseras. Varför visar våra kläder mycket mer hud än herrarnas? Våra shorts denna säsong kan nästan kallas stora trosor. Förslag som att handbollstjejer ska spela i kjol för att få ökade publiksiffror förminskar oss från idrottare till sexobjekt. Kvinnliga idrottare kan få utstå sexistiska kommentarer på internet.

100

Jag har alltid fått en hel del sånt och valde därför att slå tillbaka genom att starta ett Instagramkonto som heter Assholesonline där jag synliggör sexuella trakasserier och näthat. Att det ska behövas gör mig förbannad, likaså att OS-guldmedaljören Jenny Rissved stängde ner sin blogg på grund av såna kommenterar. Jag får mail från kvinnliga idrottare i alla åldrar och på olika nivåer som upplevt samma sak. Tänk att damfotbollslandslaget förlorade en match mot Danmark för någon sommar sen och överallt på sociala medier var det inget konstigt alls att folk skrev att dom var äckliga flator, sprang runt som feta kossor på gräset, var fula och lesbiska. Jag såg inga liknande kommentarer sista hundra matcherna herrlandslaget i fotboll förlorade… Vi vill bara fokusera på vår idrott. Vi vill träna, slita, svettas, vinna, tävla och slåss om guldmedaljer. Inte samtidigt slåss mot hat och sexism och försöka bevisa att vi är seriösa, att vi är värda att tas på allvar och några man borde satsa resurser på. Vi är vinnarskallar, envisa, tävlingsmänniskor, starka, snabba och jävligt bra idrottare. Inte trots att vi är kvinnor. FÖR att vi är kvinnor.

 

//Linnea

101

 

***

Här kan ni se några tv-program hon varit med i senaste veckorna samt några artiklar om henne:

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/hon-får-penisbilder-efter-handbollsmatchen-3785093

http://www.svtplay.se/video/12293718/opinion-live/opinion-live-sasong-2-9-feb-22-00

http://www.expressen.se/debatt/foraldrarnas-ansvar-att-sonerna-inte-begar-overgrepp/

http://www.dn.se/sthlm/hon-slar-tillbaka-mot-sextrakasserierna/

 

Tuffa matcher!

Efter att de senaste omgångarna mött lag i de nedre delen av tabellen så väntar betydligt tuffare matcher den kommande perioden. Kul! En av de stora omställningarna för mig att komma hem och spela i den svenska serien är just att kvaliten på motståndet kan variera väldigt mycket från match till match. Trots att jag spelat i bra lag både i Danmark och i Frankrike så var det aldrig så att man kunde gå in till en match och tänka att bara vi spelar som vi kan så vinner vi. Man visste att det kommer krävas det yttersta av mig och mina lagkamrater för att vi ska kunna vinna över motståndarlaget. Det var väl också just tjusningen med att spela i de ligorna, att de höll en väldigt hög lägsta nivå, där det inte var ett undantag att bottenlagen gav topplagen tuffa matcher.

 

Match som match, alla matcher är roliga att spela, men det är såklart ännu roligare att spela matcher mot ett motstånd som pressar dig till det yttersta, i jämna och tuffa matcher. En sådan match har vi på lördag då vi tar emot Lugi på hemmplan. Ett lugi som gjort en riktigt bra säsong, de känns stabila och har hittat ett spelkoncept som de tror och kör på med många bra spelare. Vi har också många bra spelare men skillnaden är att vi fortfarande letar efter stabiliteten då vi är många nya i laget inför denna säsong. Men vi börjar hitta det mer och mer, förhoppnignsvis mer än vårt förra möte som var ganska tidigt på säsongen. Då slutatde matchen oavgjort och vi ska göra allt i vår makt för att få hem en seger på lördag.

 

Klubben har gjort sitt genom att hitta sponsorer som bjuder på inträdet för att fylla hallen och skapa ett bra stöd till oss från läktaren, grymt jobbat!

Skuruik3

För att vi ska nå högre i tabellen är poängen på lördag otroligt viktiga så vi kommer gå all in på att ta dem, men de är lika viktiga för lugi så det kommer förhoppningsvis bli en jämnt och tuff match. Vi ser fram emot att spela en riktig toppmacth på hemmplan, det har vi inte gjort än så om ni är i Stockholmsområdet kom och hejja fram oss mot Lugi på lördag kl 15.00!

***

Från mindre till större bollar, från handboll till basket, vill passa på att tipsa om ett grymt basketläger för ungdomar som går av stapeln i slutet av sommaren i Köpenhamn, med möjlighet för övernattning. På Kampens Facebook-sidan kan ni läsa mer om lägret:

https://www.facebook.com/campcolman/

Klistrar även in en video från förra årets mini-camp för de yngre deltagarna. Sprid det till de som kan vara intresserade, kommer bli några grymt roliga dagar hoppas vi ses där!

 

 

Gästblogg: Michaela Ek!

Eftersom jag inte längre är utanför landets gränser och spelar så tänkte jag ni skulle få en liten input från en tjej som är. Hon är också från Skövde så de flesta av er känner nog igen henne, Michaela Ek som spelar i den högsta ligan i Danmark. Jag bad henne skriva en hälsning och den kommer här;

 

Hej!

Jag har fått äran att gästblogga här på Angelicas blogg! För er som inte vet vem jag är så heter jag Michaela Ek och är född och uppvuxen i Skövde. Jag har fostrats i klubben Skövde HF, där jag spelade handboll i 22 år innan jag bestämde mig för att pröva vingarna i utlandet. Jag flyttade till Danmark, Silkeborg för snart 2 år sedan och spelade i Silkeborg-Voel en säsong, och nu spelar jag i Ringkøbing Håndbold och bor i Herning. För er som inte är med på den danska geografin så bor jag på den största ”ön” Jylland, och Herning ligger i mitten på den så det är väldigt korta avstånd till det mesta.

Jag trivs väldigt bra i Danmark och är oerhört glad över att jag tog beslutningen om att pröva något nytt. Jag ska erkänna att jag var väldigt rädd och ångestfylld innan jag skulle flytta, men nu i efterhand så är de det bästa valet jag gjort. Jag trivs jätte bra i klubben, ett harmoniskt lag och en liten ”familjär” klubb som gör att man verkligen känner sig som hemma.

Mina dagar i Danmark skulle jag väl inte kategorisera som spännande då jag inte gör allt för mycket på vardagarna. En typisk dag kan vara att jag vaknar upp vid 10 (älskar att sova länge), dricker kaffe i sängen och sen äter frukost. Går till gymmet och kör ett styrke/rehabpass, äter lunch för att sen åka vidare till handbollsträning i Ringkøbing. Kvällarna spenderas oftast på soffan med min kille då man är ganska trött efter ett hårt handbollspass.

 

Jag bor ju som sagt i Herning men spelar i Ringkøbing, vilket ligger ca 40 min från Herning. Så vi är 6 stycken från Herning som samåker varje dag, vilket är väldigt smidigt. Min pojkvän spelar också handboll så blir det väldigt mycket handboll här hemma, även på helgerna. Om inte jag har match så har han oftast det och tvärtom.

 22 11

Handbollen i Danmark är mycket mer uppmärksammad än vad den är i Sverige. Det går alltid matcher på tv:n, både herrarnas och damernas liga visas, vilket är perfekt. Det är ett stort arrangemang och en stor kuliss till alla matcher, och i media är det dagligen nya nyheter, reportage och intervjuer från handbollsvärlden. Handbolls-nörd som man är så älskar man det!:)

 

Dagarna nu jämfört då jag spelade i Skövde skiljer sig väldigt mycket åt. Här i Danmark är det på en mer professionell nivå och kraven är högre. Men man kan väl inte begära annat då många spelare har handbollen som heltidsjobb. Det är mer fokus på handboll och detaljer än på fysisk träning, självklart ingår fysisk träning men inte i samma mängd som under min tid i Skövde och mycket av den fysiska träningen är individuell. Jag kan verkligen sakna fysträningen i Skövde,  speciellt de ”köttiga” pass i gymmet som gjorde att man var helt färdig efteråt.

 

Jag har också mycket mer ledig tid/dötid, speciellt om man inte har ett arbete vid sidan av handbollen. Vilket jag inte har just nu, det enda jag försöker sysselsätta mig lite med för att göra något annat är att jag översätter lite texter och blogginlägg från danska till svenska. Även om man ska njuta tiden man har här nere då den inte varar för alltid, så saknar jag ibland att ha ett ”riktigt” arbete som man hade i Sverige. Mycket för att det inte bara ska vara handboll i huvudet hela tiden, men också den sociala biten.

 

Både mitt och min killes kontrakt löper ut efter den här säsongen, så det blir spännande och se vart vi hamnar nästa säsong! Nu ska jag återvända till tv:n och heja fram Sverige som spelar mot Frankrike i Handbolls VM.

På Återseende! 🙂 

*** 

Tackar Michaela för sin hälsning och det kommer att komma fler inslag från diverse länder under våren 🙂 

 //Angelica

Från iskall till brännhet match

Vi har varit en sväng uppe i Boden och spelat två matcher, två dagar i rad. Kan låta konstigt, men vår klubb valde att sälja vår hemmamatch (som skulle spelats i mellandagarna) vilket innebar att den första matchen vi spelade var ”vår” hemmamatch. Den vann vi med 41-12, Boden hade inte en chans. Match nummer två vann vi med 10, där bjöd de på betydligt bättre motstånd men var ändå aldrig nära.

35

 

Jag har aldrig varit så långt upp i Sverige förut, det var en upplevelse. Speciellt då vi lyckades tajma den kallaste temperaturen på ett tag, -30! Som tur var hade vi koll på det innan så vi had gott om varma kläder med oss.

 

4 2 1

 

Matcherna gav oss som lag mer än 4 poäng, då vi var där i några dagar fick vi mycket tid ihop utanför banan vilket vi behövde efter ett ganska spretigt december med otroligt hög sjukfrånvaro. Detta i kombo med en hög dos självförtroende efter två storsegrar känns det som vi står rustade bra inför dagens betydligt mer tuffa match mot Skövde. Tror inte någon spelare hos oss är nöjd med förra matchen mot Skövde, det var ett riktigt botten-napp från vår sida. Vi kan förhoppningsvis bara spela bättre än så och det hoppas jag vi tar fram idag. Vi har haft fullt lag den senaste tiden och bra tryck på träning, plus att vi har längtat efter att få spela i vår bollhall i Nacka. Vi har samtliga topplag kvar att spela mot på hemmaplan nu under de kommande veckorna och det är något vi har sett fram emot!

Men först, Skövde HF hemma i Nacka Bollhall kl 15.00 i dag! Se den live eller på Tv4 Sport.

 

 

Förlust mot ett bättre Skövde HF

Nu är jag tillbaka i Stockholm efter en lång och härlig julledighet hemma i Tibro. Vår släkt är utspridd i landet men just den här julen kunde samtliga släktingar (av de som bor i Sverige) delta på vår årliga kalkonmiddag på annandagen. Det har tillkommit hela tre småttingar under året så skaran växer och växer:)

 

släkten

 

Matchen mot Skövde vill nog alla som håller på Skuru i alla fall glömma. Vi var inte riktigt där energimässigt och det var Skövde och det var det som avgjorde tycker jag, vi förlorade med ett mål trots att vi var långt ifrån den nivå vi brukar spela på. Det har varit sjukstuga i laget under december men det verkar som spelare använt julen till att friskna till för de senaste dagarnas träning har det varit full fart på och högt deltagande. Vi är många bra spelare i truppen så om alla är med blir det riktigt bra och hög nivå på träningarna. Eftersom vi är många bra spelare så har vi möjlighet att byta mycket under matcherna samt spela med många olika konstallationer, vilket gör att det är otroligt viktigt att träna på samarbeten och tajming på träningspassen för att kunna ta med sig det till matchsituation och känna trygghet där. Det tycker jag har varit vår största utmaning den här säsongen, men tajming tar tid och vi närmar oss mer och mer vår toppnivå och när vi väl är där kommer vi bli riktigt starka.

***

Nyårsafton imorgon, vi har ledigt över helgen, jag ska fira mitt nyår i Köpenhamn så gott nytt år från mig i förskott!

 

 

Tillbaka där allt en gång började

På onsdag ska jag spela match i Arenan, något jag gjort så många gånger. Skillnaden nu är att jag tillhör motståndarlaget. Konstigt, men kul och utmanande! Det var i Skövde jag började min elitsatsning som har varat i så många fler år än jag kunnat drömma om. Jag kom till Skövde direkt efter jag tagit studenten och fick redan från start lära mig vad en elitsatsning innebär. Laget var fyllt med profiler och det var tryck på träningen både på handbollsplanen och i styrkelokalen. Det var inte alltid lätt att vara en av de yngsta i laget med det gänget men jag fick lära mig den hårda vägen och att det inte finns några genvägar bär jag med mig än idag.

hf2

 

Mina starkaste minnen från HF-tiden komme ifrån slutspelen, vi hade många tuffa fighter mot Eslöv i semifinal-serier inför fullsatta läktare. Och såklart det efterlängtade SM-guldet toppar alla mina slutspelsminnen;)

 

hf1

 

Så det kommer helt klart kännas speciellt när jag kliver in i Arenan på onsdag. Laget har bytts ut helt och hållet det är ingen tjej i laget som jag spelat ihop med. Men de gamla rävarna på bänken hänger i och de känner mig ju utan och innan. Harri har ju avancerat upp på bänken och hans handbollskunskaper likaså, jag kommer ihåg hans första fysträning med oss när han skulle försöka sig på att prata lite handboll, vilket gick mindre bra!:)  Han kunde omöjligt förstå varför vi kunde springa så bra och snabbt på en sträcka på löparbanan medan vår löpteknik på handbollsplanen såg mindre imponerande ut;) Den grundstryka Harri hjälpte mig att träna upp under mina år i Skövde har jag haft med mig under alla mina år i utlandet och den har hjälpt mig att kunna bygga på explosiviteten samt att undvika onödiga skador.

 

Håller inte heller räkningen på vilken säsong Magnus är inne på som huvudtränare. Utifrån kan man tycka det är konstigt att en tränare kan ”få” vara kvar så länge. Jag tycker inte det är konstigt alls. Han får inte va kvar han förtjänar att vara kvar. I mina ögon är en tränare som skapar respekt och en vilja hos spelarna att vilja prestera varje träning helt klart bäst, och jag tycker Magnus uppfyller både de aspekterna. Men okej, lite sjukt är det, men mest sjukt imponerande!

 

Vi ses i Arenan på onsdag!

Handbollssnack i juligt Stockholm

Nu har EM dragit igång och det med en grym prestation av tjejerna mot Spanien i söndags, jag hoppas ni såg matchen! Eftersom jag själv inte springer runt på banan har jag tackat ja till några grejer utanför. Imorse var jag i TV-huset hos Sveriges Television och pratade handboll i ett inslag i Gomorron Sverige. Ovant att sitta och prata och ha en roll utanför laget liksom, men skoj. Det är ju bara handboll vi pratar om:)

Här kan ni se inslaget om ni vill höra oss prata inför kvällens match mot Slovenien:

Handbollssnacket i Gomorron Sverige

Jag har precis sett Serbien slå Spanien så vi hoppas det tänder tjejerna lite extra och påminner dem att inte slappna av!

***

Det börjar närma sig jul och jag har inte fått räkna ner till julen på svensk mark på många år så jag njuter i fulla drag. Jag har haft mina föräldrar här i några dagar och idag sög vi in julstämningen nere i stan, handlade klappar, kollade NKs fina skyltfönster och gick omkring i mysiga Gamla Stan.

 

1

Bloggat på sla.se.
Desktop