Angelica Wallén
Följ Angelica Walléns handbollsliv
Kategori. Okategoriserade

Drömstart på säsongen 4 matcher 4 vinster

Vilken start vi har fått på den här säsongen, vi har spelat 4 matcher och vunnit alla! Först ut var åttondelsfinalen i pokalturneringen som jag skrev om sist. Sen vann vi Super-Cup finaln mot Randers HK, den nya säsongen skjuts i gång med en final mellan förra årets danska mästare och det lag som vann pokalturneringen. Matchen spelades i Roskilde, vi var först ut mot Randers och efter oss spelade Ålborg mot Skjern i herrarnas final. Det känns såklart lite konstigt att spela om en pokal innan ens serien har dragit i gång, med det är en titel som vi tog hem ihop med och en pokal samt 75 000 dk:)

 

Den trejde matchen var liga-premiären av vår serie som i år heter HTHGO-ligaen. Vi mötte Esbjerg borta, ett lag som köpt in riktigt bra spelare inför den här säsongen. Vi spelade riktigt stabilt och ledde större delar av matchen, de kom ikapp på slutet men vi höll tillslut hela vägen och tog med oss 2 poäng hem. 10 dagar innan i en träningsmatch förlorade vi med 11 så vi lärde riktigt mycket från den matchen och gjorde inte om samma misstag. Jag har ju själv spelat i Esbjerg i 3 år så det är alltid speciellt att komma tillbaka dit, de har en hall med riktigt härligt stämning och då är det extra skönt att vinna.

 

Igår var det dags för vår fjärde match och det var mot guld-favoriterna den härsäsongen Odense, som precis som Esbjerg köpt in många profiler till denna säsong. Det var vår första hemmamatch i Nykøbing, jag har ju tidigare bara spelat där som bortalag så det var riktigt härligt att känna publikens stöd i ryggen den här gången. De är riktigt bra på att skapa bra stämning i hallen och det hjälpte oss verkligen den här matchen att hålla ut. Vi ledde även här nästan hela matchen, skapat t.o.m. ett försprång med 7 bollar med en kvart kvar. Men Odense gav aldrig upp men hann inte knapra in allt och vi vann tillslut med ett mål! Så häftigt! Det var helt fantastiskt att spela på vår hemmaplan, och det bästa är att vi kommer få göra det många gånger till den här säsongen:)

 

 

Nästa match är på lördag är borta mot FCM, även den går på danska TV 2 kl 16 för er som har den kanalen. För er som är lite insatta så kan ni själva räkna ut att det är en riktigt hård start vi får, då vi möter de som är tippade att hamna topp 3 i de 3 första omgångarna. Vi har innan pratat om att vi ska hålla modet uppe även om vi förmodligen skulle stå utan poäng efter de tre första omgångarna. Att vi redan samlat på oss fyra poäng är helt otroligt! Vi kör på med vår grej och det verkar ju fungera bra tills vidare!:)

 

 

 

 

Slut på träningsmatcher och Rødby-Puttgarden 6 ggr på några timmar (!)

Nu har vi äntligen tagit oss igenom försäsongen och de ”riktiga” matcherna som gäller något har redan dragit igång. Pokalturneringen (motsvarande Svenska Cupen i fotboll) drog i gång i onsdags där vi spelade åttondelsfinal mot Ajax Köpenhamn. De har inför denna säsong kommit upp i den högsta ligan, tyvärr såg de inte så starka ut och vi vann en enkel seger med runt 15 bollar. Ajax hemmahall ligger mitt i Köpenhamn och då både jag och Anna Lagerqvist (vi bor grannar) bor centralt så tog vi cykeln till hallen, inte så ofta man kan göra det till en bortamatch;)

 

Under försäsongen har vi varit iväg på några olika träningsläger och spelat totalt 5 träningsmatcher med blandat resultat, precis som det brukar vara i början. Vi har också tagit en massa bilder med vår fotograf Patrick Kirkby, blått och gult spelar vi i och de färgerna tycker jag ju om!

 

Min vardag är full av nya intryck och en massa aktiviteter, gårdagen var extremt full så jag tänkte jag kunde ta er igenom den, då den innehöll det mesta. Vi hämtades upp av systrarna Emelie och Johanna Westberg vid 07.30 och körde ner mot Nykøbing. Först var det taktisk genomgång av Randers som vi ska spela mot på tisdag, med efterföljande handbollsträning på 2 timmar. De som behövde fick behandling efter träning, jag valde akupunktur på mina ömmande vader. Sen körde vi ned till Rødby för att ta färjan över till Puttgarden, en rutt som vi skulle ta 6 ggr de kommande timmarna (!). Scandlines är en av två huvudsponsorer i klubben så därav allt åkande. På de första två turerna spelade vi in lite olika reklamfilmer och snuttar till en musikvideo ombord på båten, vi fick också hänga uppe hos kaptenen och se hur det går till där uppe.

 

 

 

 

Vi hoppade av i Puttgarden och besökte Boardershopen där inspelningarna fortsatte, för att sedan åka en sväng tillbaka till Rødby för att hämta upp våra sponsorer. De kommande fyra vändorna tillbringade vi med dem i VIP-en på båten där det var middag och många olika presentationer och inslag. Vi spelare satt utspridda bland sponsorerna, och det är alltid lika trevlig att lära känna dem som gör det möjligt för oss att ha ett sådant fantastiskt roligt jobb som att spela handboll. Min klubb är väldigt aktiv på sociala medier både på Facebook (NFH) och Instagram (@nfh_liga) så om ni vill ha mer inblick i vad vi gör på dagarna utöver det jag skriver här så gå in och följ dem!

 

 

 

Vi var i hamn i Rødby vid 22-tiden och vid midnatt var jag hemma i lägenheten igen, så det kan man kalla en heldag på jobbet(!)

Första veckan med nya laget

Idag är det söndag och den första veckan med min nya klubb är slut. Vi började träningen i måndags nere i Nyköping Falster och har kört på måndag till fredag och fick efter det en ledig helg, mycket välbehövligt. Första veckan i en ny klubb är alltid väldigt intensiv, dels fysiskt med alla träningar men också mentalt med allt som är nytt, både nya människor och nya omgivningar. Det har varit ett helt ok upplägg, det har varit jobbigt men överkomligt. Vi har bara tränat fysisk träning, handbollen börjar vi med från och med imorgon bitti.

 

Klubben jag spelar för heter Nykøbing Falster, det ligger ca 1.20h söder om Köpenhamn, där jag, precis som resten av laget kommer att bo. Veckorna kommer se ut så att vi tränar nere i Nyköping måndag och tisdag, sover på hotell där ihop med laget och tränar resten av veckans pass i Köpenhamn. Vi spelar de flesta av våra hemmamatcher i hallen i Nyköping, men då den inte håller måttet för exempelvis CL-matcherna så kommer vi att spela dessa i Næstved, som ligger ca en timme söderut. Så, det var dagens geografi-lektion!:)

 

Jag ska kortfattat förklara hur upplägget har sett ut den här veckan. Vi började måndagen med att springa 5 ggr 1000 m på löparbana och körde ett 2-timmars pass på gymmet på eftermiddagen. Mellan och efter träningarna har vi en sjukgymnast och två massörer som ser till att behandla våra kroppar, att ha så många på plats har jag hittills bara upplevt med landslaget, så det är verkligen en förmån för oss spelare!

Vi startade tisdagen med att springa 6 grr 800 m på banan igen och efter det gick vi in i handbolls-hallen för att kasta lite, för att förbereda axlarna inför nästa veckas handbolls-träningar.

Eftermiddagens pass innehöll ett 40 minuters crossfit-pass efterföljt av ett 40 minuters spinning-pass. I onsdags möttes vi upp på ett crossfit-gym här i Köpenhamn och körde ett 2-timmars pass med inriktning på ben, så som frivändning, knäböj, step-up och baksida lår.

Det var dubbelpass i torsdags igen, men här i Köpenhamn. Första passet var löpning 600 m ggr 8 och eftermiddagspasset var på gymmet med inriktning överkropp.

 

I fredags var det dags att åka ner till Nyköping igen, där löpning stod på schemat, 10 ggr 400 m och på eftermiddagen var det ett gym-pass med explosiv träning, alltså inte så tunga vikter som tidigare under veckan. Efter det var det dags för ett möte med laget där tränaren pratade om hur han vill att vi ska spela försvar. Efter mötet åkte vi ned till torget i Nyköping där klubben arrangerat en 4-dagars festival med en massa musik. Vi var uppe på scenen och presenterades inför den kommande säsongen. Jag var hemma i lägenheten i Köpenhamn strax innan midnatt så det har varit riktigt skönt med en ledig helg!:)

Imorgon strax efter klockan 7 drar vi oss härifrån ner mot Nyköping igen och en ny träningsvecka, som den här gången är en mix av både handboll och fysisk träning.

Alternativ Sommarträning

Mitt kontrakt med Skuru slutade sista maj och jag har sedan dess haft semester, vi börjar träna i min nya klubb 24 juli så ledigheten har varit lite extra lång den här sommaren. Helt klart välbehövligt med tanke på förra sommaren där jag bara hade några strödagar ledigt emellan träningslägrena inför OS i Rio. Själva träningsinnehållet förra sommaren blev också annorlunda än det brukar eftersom vi skulle hålla oss i handbollsform så varvade vi de fysiska träningspassen med handbollsträningar. En ”normal” sommar för mig brukar innehålla ca 4-5 veckor enbart fysisk träning, denna sommar har det dock blivit 7 veckor fysträning(!). Det låter väldigt mycket även i mina öron när jag hör det, men det har gått förvånansvärt bra och har inte känts speciellt långtråkigt.  

 

Just att fysträning inte ska bli enformig och långtråkig är a och o för mig, både när det gäller att hitta motivation, glädjen men också effektiviteten. Då jag inför sommaren visste det skulle bli en längre period med fysträning än vad jag är van vid så hade jag också det i åtanke då jag fixade upplägget. Jag har haft hjälp av en fystränare men har också fixat och trixat en del själv med innehåll, framförallt beroende på var jag befunnit mig. Det är nog anledningen att jag inte tröttnat. Jag har inte gått till samma gym och kört varje pass om man säger så. Jag har flängt runt mycket under min semester och hälsat på vänner och familj både i Sverige och i utlandet. Eftersom jag inte haft en sommar utan träning så länge jag kan minnas, så har man skapat en rutin att alltid hitta träningsförutsättningar oavsett var man befinner sig. Ibland gäller det bara att använda kreativiteten samt att ställa klockan (alldeles) för tidigt om man är i varmare klimat!    

 

Jag tycker det är så härligt att träna i olika miljöer, att inte bara hitta närmaset gym för att svettas i någon trång lokal ihop med en massa andra. Förra veckan var jag i Alicante i min systers hus där nede och där använda jag gräsytan runt poolen som en löparbana och entrén till hennes hus som ”gym” med hjälp av några gummiband.

 

Just nu är jag och hälsar på min syrra och hennes familj på deras Bed & Breakfast Mats Persgården och de överraskade mig med att ha fixat ett crossfit-gym i deras nyrenoverade lada, så charmigt! Många undrar hur jag orkar träna när jag är ledig. Men för mig har det aldrig varit någon tvekan, jag ser det inte som att jag är ledig från träning. Utan att jag har möjlighet att träna i olika miljöer samtidigt som jag kan spendera tid med vänner och familj mellan träningspassen. Men det handlar såklart om att ha en målbild i huvudet att handbollsträningen kommer gå lättare när man är i fysiskt bra form, sen om träningen görs i backar i norrländska skogar, vid poolen i Spanien eller i en lada i Tomta spelar för mig ingen roll!:)

 

 

Om en vecka går flyttlasset till Danmark, hoppas ni hänger med på mitt nya äventyr!:)

När drömmar går i uppfyllelse!

Drömmar som går i uppfyllelse händer inte ofta och när det väl händer så är det en av de bästa stunderna i ens liv. Den här gången behövde jag inte ens lyfta ett finger för att det skulle lyckas! Jag pratar såklart om min kommande klubb NFHs makalösa prestation på andra sidan sundet, där det krigade till sig ett DM-guld. Ett guld i den danska ligan innebär en plats i Champions Leauge i nästa säsong. CL är det jag har kvar på min lista när det gäller mål och drömmar i min handbolls-karriär.

 

Jag har jagat det under mina år i Danmark, men då det är så få lag som får möjligheten och att det skiftar från år till år vilka som får delta så är det inte så lätt, man ska ha lite flyt helt enkelt. Då jag inte har så många år kvar på hög nivå inom handbollen så hade jag någonstans accepterat att det var en sak som jag helt enkelt inte skulle hinna med att få uppleva. Men så kom möjlighet och jag är så glad, stolt och tacksam att de spelarna som spelat den här säsongen med NFH gjorde det möjligt.

 

Att få mäta sig med världens bästa spelare, i en miljö som inte är landslag utan i ditt klubblag där du har en helt annan roll och trygghet kommer bli så spännande och roligt! Jag har precis dragit i gång den fysiska träningen inför nästa år så det här beskedet kunde inte komma mer lämpligt då det skapar en massa energi och drivkraft som jag kan ta med in i försäsongen!

***

Min tid i Skuru IK är nu över, igår hade vi en avslutning med klubben ihop med samtliga ungdomslag och föräldrar. Kul att se så många ungdomslag! I lördags hade vi en sista avslutningsfest med tjejerna i laget, vädret var på vår sida. Julia Lönnborg brukar ha med sin kamera och tack vare henne får ni se några fina stunder från kvällen:)

 

 

 

 

 

 

Sverige-äventyret är över för min del

I söndags förlorade vi den femte och avgörande semifinalen mot Sävehof, och precis som tidigare möten på bortaplan blev siffrorna tyvärr alldeles för stora. De var bättre än oss och vi hade inte riktigt någon chans, bara att lyfta på hatten och gratulera dem till ytterligare en SM-final. Det ”roliga” med handboll är att man ständigt upplever och lär sig nya saker och så har det även varit den här semifinal-serien. Jag har aldrig varit med om att det har svingat så mycket från match till match i båda lagens prestationer. Det har vari en mental och fysisk berg-och dalbana. Vi har i princip ställt upp med samma spelare och trots det kan vi förlora en match med -16 och några dagar senare vinna med 7 och så har det inte bara varit mellan två matcher utan mellan samtliga fem. Vi har verkligen fått erfara att det mentala spelar stor roll i kombo med vikten av individuella prestationer som kan lyfta och dra med sig hela laget.

 

Trots riktigt dåliga prestationer på bortaplan så tar vi med oss de två segrarna vi fick med oss på hemmaplan. Det var inte många som hade räknat med att vi skulle slå Sävehof i någon match och så lyckas vi med det, två gånger dessutom. Visst det var final-platsen vi gick efter så det är klart vi är besvikna, men för oss som lag och som klubb betyder det otroligt mycket att vi lyckades med bedriften att slå dem även om det blev en gång för lite. Med tanke på Skurus historik då det gäller att plocka segrar från Sävehof så hoppas jag att vi inspirerar de som ska dra på sig Skuru-tröjan i framtiden, att det inte är omöjligt.

 

När en säsong tar slut så tycker jag alltid att det skapas en tomhet, då slutet oftast kommer ganska hastigt. Mentalt har vi ju haft som mål att säsongen också skulle vara igång den här veckan. För att fylla tomrummet så var vi några i laget som i måndags samlades i Rålambhovsparken för att umgås och som tur va ville solen också hänga med:)

2 1

Igår hade vi en lite mer formell avslutning där alla spelare och ledare samlades för att testa på drejning och avslutade med middag. Det var första gången jag testade på att dreja, tålamod har aldrig varit min bästa vän så ni kan själva räkna ut hur mitt resultat blev. Tror instruktören tyckte så synd om mig för han fixade en mugg till mig som jag kunde sätta mitt namn vid så jag inte behövde gå därifrån tomhänt.

Vi är många, både ledare och spelare som inte kommer vara kvar i klubben nästa säsong och då tycker jag det är extra viktigt att man träffas och får ett avslut som är mer trevligt än vad det var i omklädningsrummet i söndags.

3

Jag kommer som sagt forstätta mitt äventyr fast i Köpenhamn och Danmark, jag börjar träna med min nya klubb i slutet av juli och kommer fram till dess varva träning med ledighet och umgås med familj och vänner på hemmaplan. Det kommer att bli ett riktigt spännande äventyr nästa säsong och ni kommer såklart få hänga med även på den resan!

Mot nya mål och utmaningar

Min handbollsresa fortsätter och nästa destination är Köpenhamn och spel i NFH, Nykøbing Falster HK. Jag har under dagen varit och hälsat på i min blivande klubb samt presenterats inför deras fans och sponsorer.

nfh

Det känns, såklart vemodigt att lämna Skuru och tjejerna efter bara en säsong. Men att spela handboll och vilja bli så bra som möjligt samtidigt som man ska jobba mellan alla träningar, är inte en lätt kombination. Det har gått bra en säsong men jag känner att det är något som saknas och när det här erbjudandet dök upp så kunde jag inte säga nej. Att kunna leva på sin favoritsport är få förunnat och så länge jag har energin och motivationen till att göra det så vill jag ta den chansen.

 

För er som inte har stenkoll på dansk damhandboll så är NFH en förening som för några år sedan kom upp i högsta ligan och började då en satsning mot toppen av serien. Det är en klubb som är lokaliserad en bit söder om Köpenhamn och som har en fantastisk uppbackning av lokalbefolkningen, det är fullsatt varje match vilket såklart skapar en fantastisk stämning!

 

Klubben har jobbat långsiktigt för att nå toppen, och har redan i år lite överraskande tagit sig till final i den danska ligan. En liga som den här säsongen varit mycket mer öppen än tidigare år, mina gamla klubbar Esbjerg och Randers tog sig inte till slutspel vilket de alltid gjort de senaste åren. FCM som var guldfavoriter slogs ut i semifinalen så nu är det två lag från Sjælland som stor i final, vilket är historiskt! NFH slutade på en andraplats i serien och tog sig dessutom till semifinal i EHF-cupen och de kommer också satsa på att spela i Europa till nästa år vilket känns spännande.

 

Klubben går efter att vara kvar i toppen av dansk handboll genom att värva flera intressanta spelare och en ny tränare. Jag kommer ha några svenska lagkompisar i form av systrarna Westberg, Emelie och Johanna. Sen har de också värvat Anna Lagerqvist från Lugi.

 

Men först ska jag såklart ge allt för Skuru i det slutspel som vi är mitt uppe i. Det var en riktigt härlig match mot Sävehof i måndags kväll där vi slet till oss en seger. Skuru har förlorat 25 matcher i rad mot Sävehof så det var på tiden att spräcka den sviten. Till skillnad från första matchen fick vi till vårt försvarsspel och gjorde det tufft för deras skickliga anfallsspelare att komma igenom och när de väl gjorde det så stod ofta vår målvakt i vägen, ett bra seger-recept helt enkeltJ

 

Vår hemmahall är normalt Nacka Bollhall men i förrgår flyttade vi in i Eriksdalshallen för att kunna ge plats åt fler supporters, och vilken uppslutning! När man normalt är van att spela inför 250 personer så skapar det så mycket energi att få spela i en fylld stor hall. Tack för ett fantastiskt stöd utan er hade det inte gått!

 

Samtidigt som vi ska njuta av vår prestation så är det en ny match på lördag nere i Partille som vi ska förbereda oss på i de dagar som är kvar. Det bäst av allt är att vi redan nu vet att vi får spela en match till här i Stockholm och i Eriksdalshallen. Då tycker jag att vi kör på samma recept och jag hoppas att alla ni som var i hallen i måndags kommer igen, vi behöver ert stöd!

 

 

Min träning i slutspelstider

Vi befinner oss mitt i slutspelstider, tider som träningsmässigt ser lite annorlunda ut i förhållande till resten av säsongen. Det skiljer sig säkert åt från klubb till klubb men i mitt lag skiljer det sig åt både på och utanför handbollsplan. Eftersom vi möter samma lag flera matcher i rad blir det fler taktik-timmar dels genom att utvärdera vår egen prestation mot just det motstånd vi spelar slutspels-serien mot, samtidigt som vi bygger på analysen av motståndarlaget. Dels genom att titta på vad de har gjort när vi har spela mot dem men också genom att försöka förutse vilka taktiska drag de kan ta till i kommande match.

Handbolls-träningarna innehåller inte lika stor mängd individuell träning som vi haft tidigare på säsongen, utan nu nöts det mer på det vi pratat om under taktik-genomgångarna. Det blir mer att man står på en sida och tränar försvar eller anfall i mer givna uppställningar som man kommer spela på match. Men eftersom vi har en så pass bred och stor trupp är vi tillräckligt många till att ställa upp med två riktigt bra uppställningar vilket gör att vi också spelar en del lite längre match-sekvenser på träningarna för att stå så bra rustade som möjligt.

 

Den fysiska träningen ser också lite annorlunda ut, vi har kortat ned morgon-träningarna på gymet från tre till två gånger i veckan. Dessa pass brukar vara individuellt baserade med uppdelning per position men nu är det också anpassat till hur mycket speltid man haft o.s.v. Men överlag är det fokus på att träna med lättare vikter och mer explosivitet och snabbhet. Vi blir också extra påminda att köra sina individuella rehabiliterings-övningar för de kroppsdelar som är extra sargade. Motivationen är kanske inte på topp att älta de där övningarna nu i slutet på säsongen, men det är nu det är extra viktigt att man har fokus ända in i mål så man inte drar på sig någon onödig överbelastning.

 

***

Vi har spelat en semifinal på bortaplan mot Sävehof där vi hängde med i en halvlek sen var vi inte ens nära och förlorade tillslut väldigt stort. Vi är alla överens om att vi hade en bra taktik, men vi lyckades tyvärr inte med att genomföra den. Jag vet inte vad det beror på om det är respekt, nervositet eller att vi helt enkelt inte va tillräckligt bra just den dagen. Känslan var i alla fall att de verkade vilja vinna lite mer än vad vi ville, det kändes så och det såg nog också ut så för er som såg matchen. Det är inte ok, men det är inte första gången i karriären man presterar under sin nivå och som tur är får vi en ny chans redan på måndag! Oavsett taktik kan man alltid visa energi och inställning att vinna är det absolut viktigaste så det tycker jag vi ska prova på måndag:)

Vi flyttar ur Nacka Bollhall och in i Eriksdalshallen för att vi vill ha fler som kan heja fram oss så se till att vara där senast måndag kl 19.00 för då drar matchen igång!

 

Skuru IK bjuder in till handbollfest. Skuru IK-IK Sävehof måndag den 8 maj

 

Det går att vinna på olika sätt

En vunnen match är alltid en vunnen match, men det finns så många olika sätta att vinna på. Vår vinst i den tredje kvartsfinalen mot Västerås var en ovanlig vinst, en sådan extra härlig och förlösande vinst. Anledningarna var många. Först och främst är det slutspel, dessa matcher skiljer sig mycket från den vanliga serielunken, här är det en mer allt-eller-inget-känsla. Till dessa matcher behöver man verkligen inte leta energi, den är där och den är där i mängder! En annan anledning är motståndet som i vårt fall har varit Västerås gång på gång på gång. Vi hade dem i sista omgången i serien vilket gör att vi nu senast stod emot dem en fjärde gång på mycket kort tid.

 

Det har såklart sin charm att möta samma motstånd flera gånger då det taktiska och mentala spelar ännu större roll. Men den förlösande känslan i onsdags kommer för att man också är rätt trött på att spela mot samma spelare och vill istället vidare mot nya mål och motstånd. Att vinsten var extra härlig var att resultatet var oavgjort efter full tid, samma gällde efter 2 ggr 5 min förlängning men efter ytterligare 2 ggr 5 min så hade vi lyckats göra fler mål än dem. Vilket såklart är en riktigt härlig känsla, dels för att vi är vidare tillsemifial men också för att vi som lag gjorde en riktig kämpar-insats och krigade till oss den segern.

 

Västerås levererade en riktigt bra prestation jämfört med våra tidigare möten, vilket mattade vår prestation periodvis i matchen. Jag är glad för att de presterade på den nivån och att de nästan pressade oss ut i ett avgörande på shoot-outs. Det är inte många gånger i sin karriär man får uppleva sådana långdragna matcher och speciellt inte i en avgörande match i en slutspelsserie och speciellt inte på hemmaplan. Så tack till Västerås-gänget för en härlig kamp och tack till mina goa lagkamrater som kämpade och slet vid min sida!

 

Det låter lite klyschigt att som idrottsutövare vid extra sköna vinster säga att det var värt allt slit, all träning som man lagt som grund. Men det är verkligen så! När man står där på banan och är helt slut både mentalt och fysiskt efter att ha spelat non-stop, och känner sig rätt tom så tycker jag det ofta är enkelt att hitta energi och kraft genom att tänka tillbaka på den grund vi lagt under säsongen med både fysiskt träning och handbollsträning. Alla timmar vi slitit ihop på morgon-gymet eller i Nacka Bollhall. Bara den tanken ger mig ytterligare energi på bara en sekund och det är guld värt när man är i sådana matchsituationer.

 

Lyckas jag inte hitta energi i mig själv så är det väldigt skönt att det inte är en individuell idrott jag håller på med och i detta lag är jag omringade av individer som står redo att dela med sig av deras energi! Så var definitivt fallet i onsdags. För att nämna några, Emma Hawia-Svensson som har varit borta med en knäskada sedan SM-finalen förra säsongen väljer att springa ned till omklädningsrummet när vi går ut inför de första förlängningsperioderna och peppar oss. Hon säger inte mycket men de hon säger träffar iallafall mig och ger mig så mycket energi, mitt handbolls-hjärta blöder extra hårt i de lägena när en spelare som så gärna hade velat stå på banan ändå har så mycket energi att dela med sig till oss andra!

En annan tjej, vår målvakt Rebecka Nilsson, som under säsongen stått en del i skuggan av tränarens första-val är också värd att nämna. Jag klistrar in Linnea Claesons Instagram-post för kunde inte ha sagt det bättre själv:

 

S2

linneaclaeson Det här är den bästa sportbilden jag sett! Jag blir så sjukt glad när jag ser den här 18-åringen spela handboll! Stjärnskottet Rebecca Nilsson som innan vår avgörande kvartsfinal ödmjukt säger att hennes mål är att peppa och stötta våra spelare. Sen visar det sig att det är hon som fullkomligt stänger igen i målet, räddar laget och fan tar oss till semifinal!!!! Jag slutas aldrig imponeras av den här omtänksamma, genomfina, smarta och talangfulla tjejen! Vilken idrottare, vilken stjärna!

***

Vi vann sista seriematchen med 31-17, första kvarten med 28-14 , andra med 26-23 och den tredje med 35-32. Alla är vinster men jag föredrar helt klart att vinna på det sättet som vi gjorde i onsdags!

 

S1 S3 S4 S5 S6

 

 

Linneas vardag i Bukarest!

Jag har under mitt bloggande här på SLA haft några inslag från spelare som befinner sig i utlandet, sist var det Michaela Ek i Danmark. Den här gången tänkte jag ni skulle få en liten insyn i hur Linnea Torstensson har det nere i Bukarest i Rumänien, så jag slog henne en signal och ställde några frågor;

 

Hej Linnea hur mår du och vad händer i din vardag just nu? Vi håller som bäst på att förbereda oss inför returmötet i Champions Leauge, vi är framme i kvartsfinal och möter ett lag från Budapest. Riktigt kul med Per Johansson som tränare nu också, han kom till oss för 1,5 vecka sedan.

 

Vad kan du säga om staden Bukarest, hur är det att bo där? Och vad är de stora skillnaderna från att bo i ett skandinaviskt land? Det är ok att bo här, allt finns. Restauranger, caféer, barer och nattliv, allt en huvudstad brukar ha. På sommaren när det är varmt som satan, finns det pooler man kan svalka sig i. Folk är ute mer än i Skandinavien, de sitter inte hemma och ser på Let’s dance och äter tacos. Det är alltid folk som är ute och rör på sig, dag som natt. Trafiken är det största minuset, där är det alltid kaos!:)

 

Ni har haft en del skiften i ledarstaben, hur har det sett ut och vad tror du är anledningen till att ni haft många tränare? Vad tror du Per Johansson kan bidra med på så kort tid?  Så är det här nere, vinner man inte på rätt sätt så är de tack och hej. Tror Per bidrar mycket med struktur och disciplin, och det är något vi är i behov av.

 

För att läsarna ska få en inblick i hur din vardag ser ut, hur ser en vecka ut för dig på ett ungefär? Vi tränar på gymet 2 ggr/vecka och har handbollsträning varje dag. Dagen efter match har vi ledigt vilket är ca en gång i veckan. När vi har dubbla träningar har vi gemensam lunch.

 

Vad är de största skillnaderna med att vara handbollsproffs i Bukarest jämfört med exempelvis ett lag i den danska ligan som du varit i? Proffslivet här har hårdare klimat, man kommer till träningen, gör sitt och går hem. Inga fruktstunder och annat tjafs efter. Förutsättningar är inte alltid på topp, att träna med dåligt ljus och smutsiga golv är en vardag. Som spelare får man respekt och tillit när man visat att man förtjänat det, finns inte från början.

 

Till sist, efter att du meddelat att det är färdigspelat för dig i den blågula tröjan så har du provat på att vara expert, utanför istället för på banan;) Hur har den erfarenheten varit? Att vara expert var verkligen kul, snabba analyser och snabba kast gillar jag. Svårt i början med ”tekniken i rutan”. När ska jag titta i kameran, när har jag pratat klart etc.

 

Hur gick tankarna när du skulle välja klubb inför nästa säsong? Detta är min tredje säsong i CSM och jag känner mig färdig här nu, beslutet var lättare att ta i och med att vi vann CL förra året. Jag ville prova ngt nytt, och inte fightas om CL. Nice dök upp och jag högg som en Kobra, det är en härlig stad samt har lag i den högsta ligan i Frankrike.

***

Jag skickar ett stort lycka till i CL den här säsongen men också till kommande säsong i OGC Nice. Jag är lite smått avis på henne att hon ska flytta dit, av egen erfarenhet vet jag ju hur fantastiskt det är nere på den Franska Rivieran och som damspelare är det, enligt mig omöjligt att hitta en annan stad som kan erbjuda puls, handboll på hög nivå samt så vackra omgivningar som just Nice kan!

Bloggat på sla.se.
Desktop