Monica Green

Äntligen fler steg för jömställdhet

Stort steg för jämställdheten

Idag var det en viktig jämställdhetsdebatt i Riksdagen.
Arbetsmarknadsutskottet har behandlat Regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Och i dag var det alltså dags att debattera i kammaren.

Det handlar om mål för jämställda löner och strategier för att nå ekonomisk jämställdhet.
Här finns också övergripande mål och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en mycket bra beskrivning av hur det ser ut med jämställdheten på område efter område.

Dessutom finns åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas.
En otroligt viktig del av skrivelsen är regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är en välkomnar inriktning för jämställdhetspolitiken med gedigna insatser och prioriteringar under 2014-2018 och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle.
Äntligen tar vi nya steg för ett jämställdhet.

Naturligtvis är moderater, SD, och KD emot förslagen. Men om några år kommer de att vara för. Så har det varit tidigare. De är emot alla steg för jämställdhet men efter sågar år säger det att det tillhör de Svenska värderingarna att vara för jömställdhet.

Havet och framtiden

Intensiva dagar i New York
Här FN-skrapan i New York är det som vanligt intensiva dagar.
Huvudanledningen till att jag är här är att IPU har möte om det globala målet nr 14 som hankar om renare hav. Att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.

När det gäller de globala målen och Agenda 2030 så syftar de till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Vi har haft flera intressanta experter som föredragshållare. Idag höll Sveriges vice statsminister Isabella Lövin ett oerhört intressant anförande. Hon visade en bild på en val som var fylld av plastpåsar och hon sa bl.a att om vi inte gör något åt utsläppen i havet och den stora plastpåseanvändningen så kommer vi ha fler plastpåsar än fiskar i havet år 2050.

Många av havens fiskebestånd är överutnyttjade och det krävs en globala krafttag som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd. För att säkra långsiktigt hållbara fiskebestånd bör fisket bli mera reglerat. Haven har potential för global utveckling, inklusive fattigdomsbekämpning. Vattenbruket har en nyckelroll och är en del i att trygga livsmedelsförsörjningen, under förutsättning att det sker hållbart.

Sverige och Fidji kommer att anordna en stor FN-konferens i juni som handlar just om havet och havsmiljön och de utmaningar som vi har globalt för att klara målet med renare hav.
https://oceanconference.un.org

Almedalen har ett pris

Almedalsveckan är en otroligt spännande plats med en enormt utbud för förtroendevalda, näringsliv, civilsamhället, fackförbund, föreningar, allmänhet och media. Jag har åkt dit varje år i 25 år. Veckan är unik i ett internationellt perspektiv eftersom tusentals människor från alla delar av av Sverige kan träffas i demokratiska, öppna och säkra samtal. Så kommer det förbli under en mycket lång tid framöver.

Men tyvärr har den överhettade bostadsmarknaden under denna vecka medfört stora problem.
I flera år har dessa sanslöst dyra hotell och hyreskostnaderna varit en snackis.
Att hyra ett litet hus med 4 sängar på en vecka för hutlösa 100 000kr har varit vanligt men inte okey. Visserligen suckar många över de dyra hotellpriserna ändå har inget hänt, priserna har bara fortast stiga.

Flera av oss har sovit på luftmadrass i en liten stuga på golvet för att sedan cykla till Visby 3-5 km innan frukost för att delta i seminarier.
Att till råga på det bli utsatt i lokalmedia för att det kostar skattebetalarna för mycket, kan kännas en aning övermaga. Därför tycker jag att statsministerns besked att inte delta i år är befriande. Det går att säga nej utan att bli betraktad som märklig.

Det privata näringslivet anordnar spännande intressanta seminarier i Almedalen. De bjuder in oss politiker för att legitimera sin egen dyra närvaro. Men bostadsbrist, hotellbrist, cykelbrist, överhettad marknad under denna uppskattade vecka har sitt pris.

När det gäller Almedalen i år åker jag gärna dit för att lyssna på Magdalena Andersson.
Jag har förfrågningar om deltagande och jag har lösa trådar på hur mitt boende kommer att se ut.

Men jag välkomnar Stefan Löfvens besked. Jag hoppas att det innebär en något lugnare bostadshybris under Almedalsveckan.

Viktigt med statsministerbesök i Skaraborg

Det är både bra, kul och viktigt att statsminister Stefan Löfven reser runt i Sverige. Statsministerns besök görs till stor del fokusera på mindre orter som vanligtvis inte hamnar i politikens eller mediernas fokus, men även andra orter hinner han med. Jag har noterat att vissa moderater försöker påskina att Löven ”bara” ska besöka utsatta orter men det är inte sant.
Vad som är sant dock är att statsministern är angelägen om att fokusera på trygghet och framtidstro. En annan sak som viss media och politiska motståndare påstått inför resan var att det endast skulle bli interna kaffemöten. Även där har belackarna fel. Det märkes inte minst på köpcentrat Commerce i Skövde där det var knökfullt med folk i publiken som ville lyssna, ställa frågor och ta selfies.

Jag tycker det är utmärkt att han skippar Stockolmsperpektivet för att lyssna på folk ute i landet, det kanske inte är så svårt eftersom Stefan Löfven har växt upp i Härnösand.
Alla ska känna sig delaktiga i samhällsbygget, oavsett om du bor i en storstad eller på landsbygden, bruksort eller förort. Ingen ska behöva oroa sig över välfärden, skolan eller etableringen och folk ska kunna driva företag i hela Sverige.
I Skaraborg besökte han bland annat bruksorten Tidaholm och besökte Marbodal. Han träffade näringslivsföreträdare och fackligt aktiva m.fl för att diskutera möjligheten att driva företag på mindre orter, vilket blev mycket uppskattat.

På Fazer i Lidköping presenterades fler detaljer i livsmedelstartegin tillsammans med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och miljöminister Karolina Skog. De tre statsråden beskrev hur inhemsk livsmedelsproduktion företrädelsevis ekologisk sådan ska stärkas efter som efterfrågan är stor på sådana livsmedel. Då är det bättre att få fram ekologiska varor i Sverige än

Sedan gick Stefan, Karolina, Sven-Erik på rundvandring tillsammans med Lidköpings representanter på Fazer Kvarn och samtala med medarbetare, ledning och fackliga företrädare.

På Commerce i Skövde var det som sagt var fullt med folk och Stefan Löfven talade om vikten av trygghet i en orolig tid, om arbete, fler poliser, en värdig sjukförsäkring, investeringar i infrastruktur och bostäder, utbildning lön att leva på för att kunna handla i tex affärerna i Commerce osv.
En mycket lyckad dag i Skaraborg, det förmedlade Löfven till oss innan han på kvällen skulle dra vidare på sin resa genom Sverige. Nästa anhalt är Jämtland.

Världscancerdagen

Idag, den 4 februari, är det världscancerdagen. Det är en dag då tankarna går till dem som är drabbade och deras familjer. Jag tänker givetvis på Julia Fridell och hennes familj efter allt de gått igenom det senaste året.

Men det är också en dag att påminna om allt som kan och måste göras för att bekämpa sjukdomen och förbättra vården.
Cancer är en av våra största folksjukdomar. När man har fått vad som kanske är livets jobbigaste besked, är det viktigt att den vård som behövs snabbt kommer till.

Även om svensk sjukvård i grunden är bra, finns det mycket kvar att göra. Inte minst vad gäller cancervården. Väntetiderna är för långa, och kan variera stort mellan olika delar av landet. En sådan ojämlikhet i vården är självklart inte acceptabel. Därför satsar regeringen två miljarder kronor under mandatperioden på att stärka cancervården och korta väntetiderna.

Den viktigaste delen är att införa en modell med standardiserade vårdförlopp. Modellen bygger på att sätta en tidsgräns för hur lång tid det ska ta mellan välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart, med tillräcklig tid för en utredning av god medicinsk kvalitet men utan onödiga väntetider. Utgångspunkten är att ingen ska behöva vänta en enda dag för länge på vård.

De standardiserade vårdförloppen ser olika ut för olika diagnoser. Under 2015 infördes fem olika standardiserade vårdförlopp, där vi nu också sett att väntetiderna blir kortare med denna arbetsform än vad de tidigare var. Detta gäller bland annat för prostatacancervården. Under 2016 har ytterligare tretton vårdförlopp införts, och tio till ska införas i år. Steg för steg omfattas allt fler cancerdiagnoser av detta arbete.

Den största delen av pengarna i satsningen går till regionen/landstingen för att förbättra cancervården. Genom att göra cancervården bättre och korta väntetiderna utvecklar vi välfärden, och med den också den svenska modellen.

Anna-priset – för jämställd film

Just nu pågår filmfestivalen i Göteborg och jag är påväg dit för att dela ut ANNA-priset tillsammans med Filminstitutets VD Anna Serner.
Ett stipendium på 100 000 kronor, går i år till Fanni Metelius. Priset delas ut årligen till en person ”med ett projekt med rörliga bilder som till innehåll, form organisation och med starkt konstnärlighet ger och gör en gestaltning av Kvinnokonventionens mål”.

Fanni Metelus säger att det är fantastiskt att få ett feministisk stipendium. De har i arbetet med filmen skapat möjligheten att utmana sin traditionellt förväntade roll, både i teamet, i skådespelar-ensemblen och i de bilder vi skapat, Fanni är glad att Anna-juryn ser detta och hoppas att det arbete vi gör och den film som det genererar kommer skapa både nya samtal och inspirera till nya handlingar.

Juryns motivering lyder: Anna-priset 2017 går till Fanni Metelius för filmen ”Jag vill inte bli gammal nu”, en stark berättelse och en kompromisslös skildring av sexualitet, sårbarhet och aggressivitet, samtidigt som den ifrågasätter fördomar och stereotypa könsroller. Filmen gestaltar innovativt Kvinnokonventionens grundbult i artiklarna som icke-diskriminering, rätten till sin kropp och en jämställd arbetsmarknad. Att skriva, regissera, klippa och att också spela huvudrollen i sin första långfilm visar på ett mod och en drivkraft som imponerar. Fanni Metelíus är en värdig pristagare, som vi önskar all lycka och framgång.

Anna-priset grundades 2014 av Women in Film and Television och UN Women nationell kommitté Sverige med syfte att öka kunskapen om FN:s kvinnokonvention.

Film liksom andra kulturuttryck är avgörande i demokratiska processer för samhällsförändring. Genom kulturen deltar vi i berättelsen om oss själva och formar våra föreställningar om den värld vi lever i. Det är därför det är så viktigt att lyfta de historier som utmanar patriarkatet och gör skillnad, berättar Helene Granqvist som är ordförande, WIFT.

Anna-priset ska bidra till att de historier som inte berättas idag ska bli berättade. Detta som ett led i att förverkliga FN:s kvinnokonvention om kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Film kan bidra till att göra innehållet i Kvinnokonventionen känd. UN Women nationell kommitté Sverige stödjer därför ANNA-priset som ett led i vårt arbete att utbilda och informera om kvinnors mänskliga rättigheter och att påverka samhällsutvecklingen.

Juryn Anna-priset
Juryns ordförande Helene Granqvist, Ylva Gustafsson och Johanna Ginstmark från WIFT, Gerda Larsson från stiftelsen Chelha, producenten Jessica MacDowall, samt Charlotta Huldt Ramberg och Aase Smedler från UN Women nk Sverige.

Livsmedelsstrategi bra för Sverige och Skaraborg

En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt
Sverige och Skaraborg har utmärkta förutsättningar att producera den mat som människor i vårt land och runt om i hela världen efterfrågar. Anledningen är att vi har lägst antibiotikaanvändning i EU, ett djurskydd i absolut världsklass och jämfört med de allra flesta andra länder en miljö- och klimatsmart produktion. Trots det har den svenska livsmedelsproduktionen konstant minskat de senaste tjugo åren. Så kan vi inte ha det, det har vi helt enkelt inte råd med.
Den 16 januari i år blev det verkliga startskottet för en stor förändring för Sverige och för den svenska livsmedelskedjan. Regeringen presenterade då en blocköverskridande överenskommelse med den borgerliga oppositionen och Vänsterpartiet om totalt fyra mål för livsmedelskedjan fram till år 2030. Partierna har tagit sitt ansvar genom samarbete och kompromissvilja och enats kring de tydliga och viktiga målen att svensk livsmedelsproduktion ska öka och konkurrenskraften ska öka i alla delar av livsmedelskedjan.
Igår den 30 januari lämnade regeringen över propositionen ”En svensk livsmedelsstrategi – för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet” till riksdagen. Med denna skapas förutsättningar för en långsiktig och hållbar politik för livsmedelskedjan. Detta är något som har saknats och efterfrågats under en lång tid av aktörer i livsmedelsbranschen. Andra länder har gått före men vi ska komma ikapp och vi ska gå förbi!
Det är mycket glädjande och ger hopp till vår livsmedelsproducenter och konsumenter.
I framtiden kommer livsmedelskedjan prioriteras av all eftersom detta är gjort med bred politisk enighet. Med en proposition säkerställs en långsiktig nationell hållbar politisk för hela livsmedelskedjan fram till 2030.
Det skapar jobb, trygghet och hållbar tillväxt i hela landet.

Kör som en kvinna

Idag möts trafiksäkerhetsorganisationen NTF i Riksdagen.
NTF har en lång historia i Sverige och har under 80 år bidragit starkt till det stora intresset för trafiksäkerhet i landet och till framgångar som rönt med minskat antal olyckor, dödade och skadade genom åren. NTF har i sitt arbete haft fokus på trafiksäkerhet. Ett effektivt och framgångsrikt arbete har varit möjligt tack vare organisationens paraplyroll med många medarbetare i länsförbund och medlemsorganisationer med hög kompetens och stort engagemang.

Sedan vi möttes senast har NTF syns offentligt i flera sammanhang bl.a. märkning av vinterdäck, at ta det lugnt på vägarna i helgtrafiken och om hur viktigt det är att köra utan alkohol i kroppen.

Dessutom har det varit en diskussion om vårt avslöjande om att män – framförallt yngre män mellan 18 och 25 år – är överrepresenterade i olycksstatistiken på de svenska vägarna.

Den undersökningen och flera andra visar att manliga bilförare tar fler risker, kör med mindre marginaler och löper större risk att skada sig själv och andra i trafiken – än kvinnor.

Män är helt enkelt inte lika säkra bilförare som kvinnor, har vi kommit fram till, och menar at det är körstilen som påverkar riskfaktorn. Beteendet i trafiken påverkar olycksstatistiken. Nu tar regeringen en nystart på nollvisionen dvs att ingen ska dödas eller svårt skadas i trafiken. I den omstarten vill vi att det ska bli betydligt viktigare att väga in attityder och uppmaningar att köra med gott omdöme.

Vi har identifierat körstilen som den viktigaste riskfaktorn på svenska vägar. Därför uppmanar vi alla bilister att köra som en kvinna eftersom statistiken visar att kvinnors körstil är mycket säkrare än mäns.

Under 2015 omkom 201 män och 58 kvinnor i trafiken, än har jag inte sett statistiken för 2016. Men för 2015 är det en ökning med fem procent för männen och en minskning med 27 procent för kvinnorna jämfört med 2014. Andelen män samt kvinnor av det totala antalet omkomna har under lång tid legat på cirka 75 procent män respektive 25 procent kvinnor.

Kvinnors högre säkerhetsbeteende i trafiken visar att kvinnor har mellan fem och tio procent högre bältesanvändning än män. Bland yngre män är bältesanvändningen särskilt låg. Inom gruppen 18-25-åriga män beräknas bältesanvändningen ligga cirka 15 procent under övriga åldersgrupper.

Stoppa Våld mot kvinnor i Ryssland och i resten av världen

Lyssnar på Maria Person Löfgrens reportage i Sveriges Radion om sänkt straff för våld i hemmet och blir bestört. Putins Ryssland är stockkonservativt och det är en utpräglad machokulturen som styr. Kvinnor är ”vana” vid misshandel. Nu ska den som slår sin hustru, eller ett barn, få lägre böter om kvinnan slås så att det ”bara” blir blåmärke. Om kvinnan däremot bryter ben eller får skador som kräver vård, då förblir våldet brottsligt, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).
Jag tar mig för pannan och funderar förtvivlat på vart världen är på väg. Hur kan dessa fruktansvärda och förnedrade handlingar överhuvud taget graderas?

36 000 kvinnor misshandlas varje dag i Ryssland och tyvärr är det ju ingen nationell företeelse bara i Ryssland. Kvinnor över hela världen måste dagligen ta emot slag, misshandel och utsätts för våldtäkter.

Det känns som om värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet gungar betänkligt när så mycket backslag händer på en gång. Trump ska förhindra aborter, Putin tillåtet våld i hemmet, Turkiets president Erdoğans uttalar om att män och kvinnor inte kan ha samma positioner i samhället, eftersom det skulle strida mot naturen.

– Vi kvinnor är svaga och att respektera familjens överhuvud, mannen, är obligatoriskt. Därför blir vi kvinnor inte förödmjukade om en man slår sin hustru, det sårar oss inte. Men att såra mannen – det är otänkbart, sa parlamentsledamoten Jelena Mizulina i samband med att hon initierade förändringen av lagen om familjevåld, rapporterar Maria Persson Löfgren i Sveriges Radio.
Jag blir både både förtvivlad, arg och förbannad. Dessutom triggas jag av att jobba än hårdare på att förändra världen med mottot tillsammans gör vi skillnad.

Att följa rapporteringen från omvärlden just nu styrker övertygelsen om att det behövs mer jämställdhetspolitik och feminism, inte mindre.

Tjuvjägaren – Lasse

Nu har vi sett filmen om Lasse och Inga i Berget – Tjuvjägaren.
Det var kul att se eftersom det utspelar sig på Kinnekulle, där jag är uppvuxen.
Vi gjorde många utflykter till Lasse i Bergets grotta, där fikade vi, plockad blåsippor och fick höra berättelser av mamma och pappa om vad som kunde ha hänt Lasse och Inga.

Lasse byggde grottan, genom att mura intill en bergvägg, med ett utskjutande klippblock som tak. Inga ville inte flyttade med honom in men gav sig tillslut. Hon var inte varken förtjust i ”bostaden” och hon var arg på Lasse som hade slaktat hennes vävstol för att göra dörrposten.
Men paret kom att bo i grottbostaden i mer än 25 år. På sommaren var grottan förmodligen en grönskande idyll, med blommor och grönsaksodling utanför, men på vintern var det nog inte så kul när fukt och kyla trängde in i bostaden.
Det sades också att Lasse var folkskygg och att Inga gärna ville träffa tanterna från byn. Hon bjöd hem sina vänninor när Lasse ute på jakt i flera dagar.

I filmen utspelas också ett drama mellan godsägare och Lasse som jagade på markerna. En alldeles utmärk film som jag rekommenderar.

Numera besöker jag grottan i samband med vandringar på Kinnekulles fina vandringsled, som min pappa varit med och anlagt.

Men mitt starkaste minne är en vårutflykt när min farmor Edit var med. Vattnet porlade i bäcken och marken vart täkt av vitsippor och blåsippor. Farmor Edit njöt för fullt och upprepa orden ”det är som finast just nu, det är som finast just nu, det är som finast just nu” hela tiden.

Bloggat på sla.se.
Desktop