Monica Green

Stoppa vinstjakten

Varje skattekrona ska användas på allra bästa sätt. Våra gemensamma resurser ska användas så att varje elev får mer tid med sin lärare, så att hemtjänstpersonalen får en bättre arbetsmiljö och de äldre på äldreboendet mer omsorg och guldkant på vardagen.

I Sverige i dag är det tillåtet med ett obegränsat vinstuttag, det är vi ensamma om. Andra länder har begränsningar. När privata aktörer fick tillträde till välfärden i början av 90-talet trodde vi att det var främst var små idéburna aktörer som skulle ta den möjligheten.
Nu ser vi resultatet och vi behöver ändra ändra reglerna, efter decennier av marknadslösningar och privatiseringar.
Vinstjakten bidrog inte till bättre resultat. Omsorgen av äldre har blivit stressigare, mindre tid till de äldre och lett till sämre kvalité.
Det är några stora koncerner som dominerar skolmarknaden. I de vinstdrivna privata skolorna är lärartätheten lägre, lönerna lägre och lärarbehörigheten sämre. I privat driven äldreomsorg är deltiderna och de tidsbegränsat anställa fler, och lönerna lägre. Behoven i välfärden, inte minst i skolan och omsorgen, växer.

Därför har vi tillfört stora resurser till kommuner och landsting och ytterligare miljarder i riktade bidrag till äldreomsorgen, socialtjänsten och skolan. När vi gör de här investeringarna är det inte rimligt att pengarna går till stora vinstuttag, som Ardalan Shekarabi så tydligt beskriver.
Därför har regeringen lagt fram ett förslag om att begränsa vinsterna i skolan och välfärden.
Samtidigt ska valfriheten och mångfalden bevaras och utvecklas.
Det finns exempel på privat drivna skolor och äldreboenden där elever, föräldrar och brukare är nöjda och resultaten och kvaliteten är bra. Idéburna aktörer och alla de aktörer som bedriver sin verksamhet för att erbjuda välfärdstjänster av högsta kvalitet kommer att kunna fortsätta verka i sektorn.
De som bedriver seriösa välfärdsverksamheter och som regelmässigt återinvesterar i verksamheten kommer att kunna bedriva verksamhet även i framtiden.

En majoritet av Sveriges medborgare, också en majoritet av borgerliga och sverigedemokratiska sympatisörer, vill se ett slut på vinstjakten i välfärden. De förväntar sig att folkvalda ska lösa problemet – inte passivt se på medan miljarder plockas ur välfärden.

Vinsterna för de största välfärdskoncernerna kommer bli mindre. Men vinsterna för lärare, undersköterskor, personliga assistenter, elever och brukare – ja för hela samhället – kommer bli desto större.

Äntligen ridning som friskvård


Vi är många som genom åren jobbat för att det ska gå att får friskvårdsbidrag för ridning.
Nu blir det äntligen möjligt.
Argumenten emot ridning som friskvård har varit många. Det skulle vara för dyrt, det skulle vara för krångligt och stallet skulle inte vara tillräckligt nära arbetsplatsen. De argumenten har inte varit tillräckligt övertygande för mig. Det kan vara lika långt till ett gym, ishall eller idrottsanläggning som det är till ett stall. Det finns andra sporter som innebär dyra utrustningar osv.

Nu tas listan med vilka sporter och idrotter som är godkända bort från skatteverkets hemsida. Det innebär att även golf, slalom, dykning kan bli tillåtet utöver ridning. Men det innebär inte att det är fritt fram att använda pengarna till vad som helst. Arbetsgivaren kan välja vilka aktiviteter som ska vara godkända.

När jag besökte Ann Lindgren på Jutagården för några år sedan. Så pratade vi om dessa frågor och jag fick med mig många bra synpunkter om varför ridning ska räknas som friskvård. Nu får Ann och hennes kompisar sin vilja fram.

Äntligen.

Avskaffa kärnvapnen

Idag diskuteras om Sverige ska skriva på det FNs kärnvapen avtal som Sverige var med och arbetade fram tillsammans med 121 länder på ett FN-möte i somras.
Övriga massförstörelsevapen – kemiska vapen och biologiska vapen – är redan förbjudna i separata konventioner. Kärnvapen omfattas inte av något motsvarande förbud.

Jag tror att alla är emot kärnvapen och att vi ska jobba med olika strategier för att få med fler och fler länder till att skrota dessa fruktansvärda vapen.

Tyvärr pågår kärnvapenhot på flera håll i världen och vissa smått hysteriska ledare skryter om hur stora knappar de har för att skjuta iväg delar av sin kärnvapen arsenal. På så sätt är det en allt mer oroligare omvärld vi lever i. Istället för nedrustning ser vi hur investeringar görs för att modernisera kärnvapenarsenalerna.

I det läget måste vi agera för att hoten aldrig kommer att sättas i verket. Vi behöver bryta utvecklingen, bland annat genom en stärkt global norm mot kärnvapen.

Sveriges starka tradition av gemensam säkerhet och att verka för nedrustning är fortfarande högaktuell. Arbetet för en kärnvapenfri värld är viktigare än någonsin och en konvention som förbjuder kärnvapen är ett viktigt steg på vägen.
För svensk del var det naturligt att aktivt delta i arbetet i somras. Som väntat var det inte enkla förhandlingar, det ligger i sakens natur när över hundra länder med olika perspektiv ska jämkas samman. Märkligt nog så går det lättare att förhandla när kvinnor finns med som representanter från sina länder. Jag är inte ett dugg förvånad att vi nu hör flest män påstå att det inte går att skriva på avtalet.

Nedrustning är nödvändig för att vi ska få en fredligare och mer solidarisk värld. Att vårt förhållande till NATO skulle förändras om vi skriver på håller jag med Stoltenberg om. Men även NATO länderna behöver kärnvapenförbud i framtiden.

Efter den genomlysning som nu sker bör Sverige underteckna och ratificera konventionen. Riksdagen beslutar om Sverige ska ratificera avtalet i oktober.

En värld utan kärnvapen kräver hårt arbete och målmedvetenhet. Det kommer att ta tid att få med sig de länder som har kärnvapen. Men några länder måste ta första stegen.

Idag invigs jämställdhetsmyndigheten

Det var med viss möda beslutet om att inrätta en jämställdhetsmyndighet gick igenom i Riksdagen. Det var när liberalerna tog sitt förnuft tillfånga och stödde regeringsförslaget som vi kunde få majoritet. Sedan har Kerstin Alnebratt på regeringens uppdrag gjort stor dåd och idag kan myndigheten slå upp dörrarna i Angered. Nu kan Sverige återigen gå i bräschen för mer samlad och strategiskt jämställdhetsarbete i hela landet.

Vi har långt kvar med till exempel orättfärdiga löneskillnader mellan kvinnor och män, skillnader som också bidrar till kvinnors lägre pensioner. Kvinnor tar ett orimligt stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck begränsar friheten för flickor och kvinnor i vårt land.

Jämställdhetspolitiken har hittills varit fördelad på många myndigheter. Det har splittrat arbetet och haft brister i möjligheter för uppföljning och samordning. Lite för många gånger har det varit tillfälliga satsningar och projekt under en begränsad period, istället för att nå varaktiga resultat.

Nu samlas kunskap och ansvar för jämställdhetspolitiken hos en myndighet. Arbetet blir mer fokuserat och effektivare. Myndigheten kommer att främja ett systematiskt, sammanhållet och effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken på alla nivåer i samhället, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Den ska stödja andra statliga myndigheter i deras arbete och samla och sprida kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet.

Givetvis ska inte jämställdhetsmyndighet göra allt för att förverkliga målet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter. Civila samhället, företag, och var och en av oss måste bidra för att nå dit.

Många politiska beslut gör skillnad för ett mer jämställt samhälle. Det handlar bl.a. om: Föräldraförsäkringen som måste tas ut av båda föräldrarna.
Avskaffat vårdnadsbidraget, som innebar att kvinnor fick bidrag för att vara hemma med sina barn i stället för att arbeta och låta barnen ta del av förskolan.
Lönekartläggning för att hitta och rätta till osakliga skillnader.
Mer pengar till förlossningsvården.
Bostadstillägget, som underlättar ekonomisk för kvinnor med låg pension.
Resurser för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Samtycke och skärpt sexualbrottslag och skärpt straff för grov våldtäkt.

Idag skriver statsministern och jämställdhetsministern om hur jämställdhetsarbetet ska utvecklas med hjälp av den Svenska modellen i GP.
Jag önskar Lena Ag och hennes medarbetare stort lycka till med det viktiga jobbet.

Folkbildningen är viktigare än någonsin.


Folkbildningen har hållit ihop landet genom åren och sett till att det finns goda utbildningsmöjligheter för de som vill fortbilda sig, omskola sig eller skaffa sig bättre svenska.

När vi för några veckor sedan debatterade och beslutade om budgeten för 2018 fanns stora satsningar på folkbildningen med.

Det handlar bland annat om:
Den största utbyggnaden av folkhögskolan på två decennier, med ett tillskott av medel motsvarande 5 000 nya utbildningsplatser per år från och med 2018.

En höjning av det särskilda utbildningsstödet för att säkerställa att folkhögskolan alltjämt kan vara en viktig utbildningsväg för personer med funktionsnedsättning.

En förstärkning av resurserna till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet för att kunna erbjuda utbildning i svenska från dag ett för asylsökande och vissa nyanlända.

Medel för att bedriva uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor för att stärka deras jobbchanser.

Resurser för att bedriva studieförbundsinsatser som syftar till att stärka föräldrars delaktighet i sina barns lärande, genom att till exempel erbjuda läxhjälpsträning för föräldrar.

Naturligtvis behövs det mer än bara folkbildning för att skapa en ökad sammanhållning och motverka polarisering och faktaresistens i samhället.
Framför allt handlar det om alla får del av det välstånd som nu skapas för full maskin i svenska ekonomin – något som vi har med i årets budget så som sänkt skatt för pensionärer och ökade barnbidrag är utmärkta exempel.

När statsrådet Anna Ekström berättar om satsningarna på folkbildningen hänvisar hon bl.a till Olof Palme. Han brukade beskriva folkbildningen som demokratins vapensmedja. Med sin kritiskt prövande strävan efter kunskap och bildning har folkbildningen alltid varit en tung motvikt mot de förenklande idéströmningar som försöker måla världen i antingen svart eller vitt.

I dag, när auktoritära krafter vädrar morgonluft, är det folkbildningen viktigare än på mycket länge.

Jullovet är slut

Nu är jullovet slut för de flesta barnen. Skolorna startar igen till en ny spännande termin för barn, elever, lärare, föräldrar och alla andra. Hoppas att lovet varit till belåtenhet med lagom blandning av god mat, avkoppling, spel, skidåkning eller annan vintersport och TV-tittande.
Jag har till exempel tagit mig tid till att se TV-serien Vår tid är nu, det var fängslande att se maktstriden och följa Sverige i förändring från krigsslutet 1945 till 1955. Extra intressant tyckte jag att det var att följa de anställdas arbetsvillkor. Att avskeda, sätta godtyckliga löner och det ojämställda arbetslivet var slående.
Lovet kanske också har gett möjlighet till att läsa julklappsböcker eller böcker från biblioteket. Att läsa för de mindre barnen är viktigt, kul och mysigt. Det grundlägger en bra vana som de lite större barnen fortsätter med och ger dem möjligheten att dyka ner i trolldom, historia eller science fiktion.
Böcker kan vi alla, unga som gamla fascineras av.
Jag har bl.a plöjt igenom: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Min hemlighet av Petter Stordalen, Omgiven av idioter av Thomas Erikson och Fingertoppskänsla av Henrik Fexelius. Jag kan rekommendera allihop.
Nu är vi åter i full fart med nya tag och nya möjligheter för 2018. Det blir ett mycket intressant år, inte minst för att det är val i september. Då avgörs vilka vägval vi ska ta för framtiden.

Nu kör vi!

Ring klocka ring

Fler i arbete, fortsatt stark konjunktur i den svenska industrin, stark ekonomi, ungdomsgarantin uppnådd och Metoo-revolten. Det är några av intrycken jag bär med mig från 2017, som i huvudsak varit ett positivt år.

Nu är det ordning på statens finanser igen. Magdalena Andersson har förvandlat det stora underskottet till ett överskott. Detta möjliggör satsningar. Sänkt skatt för pensionärer och höjt barnbidrag är två av de satsningar som kan göras 2018 tack vare detta. Till detta görs breda satsningar inom vår gemensamma välfärd, som kommer alla invånare till del.
Det byggs bostäder i många kommuner för att tillgodose det behov som finns. Det byggs skolor och förskolor. Det är utmaningar med att förse företagens kompetensbehov men även där händer det en hel del. Alla nyanlända som har rätt att stanna ska utbildas, skaffa egna bostäder och börja jobba. Därför görs extra satsningar på vuxenutbildning, validering och bristyrkesutbilningar.

En annan nyårskaramell är att Jämställdhetsmyndigheten ska slå upp portarna i Angered strax norr om Göteborg. Den nya myndigheten ska jobba strategiskt för ett mer jämställt samhälle och ska bl.a ta sig an sexuella trakasserier och våld.

Internationellt sett ser det dock dystrare ut. Det började med att Trumps första beslut som USAs president som handlade om att dra in stödet till organisationer som bistår kvinnor med preventivmedelsrådgivning och säkra aborter, i Ryssland antogs en lag som avkriminaliserar ”lätt våld” i hemmet och Turkiets ledare gjorde ett uttalande om att kvinnor inte hör hemma i demokratiska församlingar.

Att Sverige bedriver en feministisk utrikespolitik, är en stor bidragsgivare till jämställdhet på många håll i välden och inte minst Sveriges plats i säkerhetsrådet gör stor skillnad. Som ordförande i UN Women i Sverige gör det mig både stolt och peppad att göra mer.

Nu klämtar klockan och vi kan se fram emot ett spännande 2018. Det nya året innebär också val till Riksdag, regionen och kommunen.
Jag vill se samling för trygghet, solidaritet, jämställdhet, minskande klyftor och gemensam välfärd.

Det återstår att se vad alla andra väljare tycker.

Men nu önskar jag alla mina bloggföljare ett riktigt Gott Nytt År!!!

Fröken Friman då och nu

Äntligen kan vi bänka oss framför TVn och se Fröken Frimans krig igen. Det är välgjorda TV-serier om Sveriges historia ur kvinnors perspektiv. Det lär oss mycket av kampen för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Denna gång handlar det mycket om avsaknaden av jämställdhet inom arbetarrörelsen.
Vi har haft många förkämpar för att förändra de manliga strukturerna, inte minst Kata Dalström gjorde ett enormt jobb för att få män och kvinnor att inse det korkade i patriarkatet.
Visst har det hänt fantastiskt mycket på dessa 100 år i Sverige men vi är fortfararande inte ett jämställt land. Trots att jämställdhet mellan män och kvinnor reglerat i grundlagen måste vi alltid driva på för kvinnors rättigheter och aldrig acceptera att kvinnor förtrycks eller hålls tillbaka.

Det har höstens #metoo-rörelse visat med all önskvärd tydlighet och jag hoppas att uppvaknandet leder till att jämställshetsglasögonen åker på i alla sammanhang framöver.

Sverige ska vara ett tryggt land där man kan räkna med den som begår brott döms. Det ska givetvis även gälla förtyck av kvinnor, våldtäkter, könsstympning och barnäktenskap.
Kvinnor utsätts för hedersförtryck runt om i världen, även i Sverige. Det sker inom familjen och i äktenskapet. Trots att tvångsgifte och barnäktenskap är strängt förbjudet i Sverige förekommer det här. Detta måste stoppas. Inget barnäktenskap ska tillåtas, inte heller ska någon vuxen behöva gifta sig mot sin vilja.

Tack alla som stått för produktionen av Fröken Friman, det gör att vi kan fortsätta debatten med släkt och vänner under julledigheten och att vi får ny kraft inför 2018.

Givetvis ska vi fortsätta kampen för ett jämställt samhälle fritt från våld.
Tillsammans gör vi skillnad

Höjt barnbidrag


Ett av de mest efterlängtade besluten som riksdagen antog i veckan var att höja barnbidraget med 200 kronor från mars nästa år. För oss Socialdemokrater är en generell välfärd stommen i den svenska modellen. Att alla har samma rätt att ta del av den välfärd vi tillsammans bidrar till är en grundläggande förutsättning för att Sverige ska hålla ihop.

Svensk ekonomi går starkt. I tre år har den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetat hårt för att få ordning på statsfinanserna och satt ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget framför orättvisa skattesänkningar. Regeringens arbete har gett tydliga resultat. Nästa år beräknas överskottet till 80 miljarder kronor. Hälften av det vill vi använda till att betala av på statsskulden. Den andra hälften vill vi använda till investeringar i samhällsbygget som kommer alla i hela landet till del.

Barnbidraget tillfaller alla familjer under den period i livet när man behöver det som mest. Därför vill vi stärka barnfamiljernas ekonomi nästa år genom att höja barnbidraget för första gången sedan 2006. Det är välbehövliga resurser för att ha råd till ett par nya vinterkängor eller en utflykt med familjen.

Det råder idag en bred politisk enighet om barnbidraget. Men den delar inte Sverigedemokraterna. De säger nej till regeringens höjning av barnbidraget med motiveringen att det inte ligger i samhällets intresse att rikta resurser utan behovsprövning. Det anser vi Socialdemokrater är fullkomligt insikts- och historielöst. Genom att barnbidraget betalas ut lika för alla barn sorteras inte barn in i grupper utifrån deras föräldrars inkomst. Det minskar klyftorna och ökar legitimiteten för stödet. Det Sverigedemokraterna förespråkar är en politik som splittrar, medför trösklar och ökad kontroll.

I motsats till Sverigedemokraterna vill vi Socialdemokrater fortsätta investera i samhällsbygget och utveckla den svenska modellen. För när Sveriges ekonomi går starkt tycker vi ska det märkas i vardagen för vanligt folk i hela landet. Det står vi upp för när vi i idag röstar för att barnfamiljernas ekonomi ska stärkas.

Moderaterna och västra stambanan

Enligt kommunallagen ska vi kommunfullmäktigeledamöter aktivt granska makten. Precis som Riksdagsledamöter kan granska regeringen. Ett sätt att kontrollera är att lägga en Interpellation.
I måndags kunde vi debattera interpellationen om Västra stambanan, som kom till för att vi tyvärr hade nåtts av flatheten i att driva på, i denna för Skaraborg avgörande fråga.

Jag ställde frågor till moderaten, kommunalförbundets ordförande, Kommunstyrelsens ordförande Katarina Jonsson om vad hon hade gjort för att prioritera upp Västra stambanan i remissvaret till Trafikverket.

Men det var en sådan öm tå att Katrina Jonsson aaaaalrdig hade hört något värre och fem moderater fick gå upp och hjälpa K Jonsson med argument. Men eftersom vi hade hört från flera olika håll att moderaterna i Skaraborg inte varit särskilt angelägna om att driva frågan om den nödvändiga upprustningen av Västra stambanan, är det väl inte så konstigt att vi vill veta vad som hänt egentligen.

Men svaret jag fick var naturligtvis att det var sossarnas fel. Som vanligt med andra ord, om något går bra vill moderaterna ta äran åt sig. Om en förhandling gått dåligt är det sossarnas fel enligt moderaterna i Skövde. Men tyvärr tror jag inte att Katarina ens har försökt att förhandla i frågan och det är väl det som är den ömma tån. Eller så har hon, som hon påstår, kämpat stenhårt, högljutt och brett utan att vi har märkt något. Det kan ju stämma att hon gjort det inom stängda dörrar, men varför har hon i såfall velat hålla sin ståndpunkt hemlig?

Varför har hon inte som kommunalförbundets ordförande ordnat offentliga hearings, diskuterat med näringslivet, bjudit in till särskilda samtal och tagit hjälp av Västra Stambanegruppen???
Inget av detta har hon gjort men hon påstår att hon gjort allt vad hon har kunnat och har fått ge sig i tuffa förhandlingar. Det är tråkigt att Skövdes främsta företrädare inte varit lika angelägen om Västra Stambanan som hon var när det gällde E20.

Faktum kvarstår, vi måste satsa på Västra stambanan. Delen Alingsås – Göteborg har i dag betydande brister och är mycket hårt belastad då fjärrtåg, regiontåg, pendeltåg och godståg trafikerar samma två spår. Kapacitetsbristen är hämmande för all utveckling. Med ytterligare ett dubbelspår Alingsås – Göteborg i ny sträckning kan robustheten uppnås under planperioden fram till 2029, minska restiden Stockholm – Göteborg, säkra ett konkurrenskraftigt näringsliv. Med ytterligare ett dubbelspår finns det plats för godståg som i dagsläget inte inryms och som möjliggör en avsevärd miljöeffekt som en följd av överflyttning av gods från väg till järnväg.

Detta bör vi i Västsverige samlas kring.

Bloggat på sla.se.
Desktop