Monica Green
Kategori. Barn

Ja, till familjeåterförening


Jag läser i Svenskan hur chefslönerna rusar i höjden, att klyftorna ökar, att tipsen på aktieportföljer duggar tätt. Men det är det få som upprörs över. Diskussionerna handlar i stället om nyanlända, jag hör förfärliga uttalanden från SD om att flyktingar gott kan bo i flyktingläger hela sitt liv, att det inte är vårt problem.
Jag har varit i flyktingläger i bl.a Libanon och sett kvinnor, barns och möns utsatthet och misär. Den som påstår att flyktingar gott kan stanna där livet ut, vet inget om alla människors lika värde, om humanism, medmänsklighet och solidaritet. Jag blir arg och besviken att vi hamnat i fällan över att i stället för att tala om jobben, välfärden, skolan, äldrevården så går det åt spaltmeter och tusentals debattimmar om vem som har den stramaste flyktingpolitiken.

Jag vet att vi inte kan ta emot alla och är för en reglerad invandring med ordning och reda. Alla länder måste ta sitt ansvar och inom länderna måste naturligtvis alla kommuner ta sitt ansvar.
Sverige är ett rikt land numera. Så var det inte för fyra år sedan. Då hade vi en statsskuld på 60 miljarder. Nu är det vänt till överskott på 50 miljarder och 300 000 fler har fått jobb. Både ungdomar och nyanlända får jobb i snabb takt. För fyra år sedan hade den förra regeringen sänkt skatterna över höginkomsttagare i åtta år. Ungdomar stod utan jobb trots att arbetsgivare fick sänkta avgifter om de anställde unga människor.

Jag gillar den Svenska modellen där vi delar på bördorna, där vi ställer upp för varandra, har en jämställdhetspolitik i världsklass och arbetsmarknadens parter gör upp om anställningsförhållanden i stället för att vi politiker beslutar om lägsta lön osv.
Men allt är inte bra. Det finns en mängd utmaningar och problem. Otrygghet, våld mot kvinnor, våldtäkter och brister i vården mm

Sverige är numera väl rustat för att lösa de stora samhällsproblemen, att bekämpa brottsligheten, garantera välfärden för framtiden och förbättra integrationen. Fler sjukvårdspersonal, poliser, förskolepersonal, lärare och omvårdnadspersonal behövs. Det är betydligt viktigare än att sänkta skatter.

Med det sagt vill jag hävda att vi i Sverige skulle klara och borde se till att familjer på flykt kan återförenas. Det är viktigt för integrationen. Att alla som bor här ska ha rätt till att lära sig Svenska, då behövs fler lärare och investering i skolan. Små barn ska ha rätt till förskola, det är ett utmärkt ställe att lära sig språket.
Givetvis ska vi fortsätta värna asylrätten och att i står upp för det, driver på inom EU och resten av välden.

Fler länder måste dela på ansvaret på ett solidariskt sätt för att människor på flykt ska få ett bra och värdigt mottagande.

Så bra att barnlagen blir av

Sverige är ett väldigt barnvänligt land. Men det kan göras mer, säger nya barnminister Lena Hallengren och jag håller med. Tanken är att FNs barnkonvention ska blir lag den första januari 2020. Detta trots kritik.

Flera instanser har avrått regeringen från att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Bland annat Lagrådet, som inom parantes kan sägas att det ör emot det mesta. De har avstyrkt förslaget för att ”de flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall”. Men då får ju regeringen anledning att förtydliga denna barnlag så att det går att tillämpa och inte bortse ifrån. Jag är glad att regeringen går vidare med lagförslaget ändå.

Regeringen kommer se till att det genomförs ett treårigt ”nationellt kunskapslyft” om barnkonventionens innehåll och hur myndigheter ska förhålla sig till den.

Lena Hallengren uppger har tänkt sig en kartläggning av hur svensk lag stämmer överens med barnkonventionen och att åtgärderna ska anpassas efter det.
Även den förra regeringen hade ambitionen att införa FNs barnkonvention till lag och åtminstone KD står fast vid den uppfattningen. Den utredning som för ett par år sedan föreslog att konventionen ska bli svensk lag hävdade att det finns brister i tillämpningen av nuvarande lagar. Till exempel när det gäller barnens rätt att höras i alla domstolsbeslut och i förfaranden som berör barnet. Det finns mycket som talar för barnkonventionen inte mints de signaler som det ger att barnen ska komma till tals och att flickor och pojkar ska känna till sina rättigheter.

Idag betalas det höjda barnbidraget ut.

Sverige ska vara ett ledande välfärdsland där alla barn får växa upp i trygghet. Inget barn väljer sina föräldrar, men alla ska ha rätt till en bra uppväxt.
I Sverige blev förbjudet att slå sina barn år 1979 och redan år 1948 infördes det allmänna barnbidraget och förskolor och fritidshem finns i hela landet. Varje förbättring för barn och barnfamiljer har varit en konsekvens av hårt arbete och en politisk vilja att sätta barnen i främsta rummet. Så vill vi att utvecklingen ska fortsätta.
Därför höjs nu barnbidraget med 200 kronor. För en tvåbarnsfamilj innebär det får 400 kronor mer i plånboken per månad.
Det kan låta som lite pengar, men för många familjer är det ett välbehövligt bidrag. Det kan räcka till fritidsaktiviteten eller ett par nya gummistövlar. Sparat på ett år räcker det till en skidhelg i samband med sportlovet. Barnbidrag och studiebidrag är pengar som kan möjliggöra en tryggare och roligare uppväxt för många barn.
För att klara det krävs handlingskraft, politiskt mod och ekonomiska investeringar. Det är investeringar som vi är beredd att göra. Därför höjer vi nu barnbidraget för första gången på 10 år. Samtidigt höjs underhållsstödet rejält.
Mot satsningar på barnen står skattesänkningar. Barnbidraget och underhållsstödet höjdes de inte en enda gång under den borgerliga regeringens tid, trots att inflationen urholkade värdet.

Svensk ekonomi är stark och det ska komma alla till del. Genom att investera i barnfamiljer och deras ekonomi stärks jämlikheten och skapar en tryggare vardag för många barn och barnfamiljer. Trygghet skapar framtidstro och sammanhållning. Genom att investera i våra barn investerar vi också i framtiden och stärker den svenska modellen.

Med barnen börjar det jämställda samhället.

Det kan låta självklart att investerar vi i barnen investerar vi framtiden, men allt för ofta glöms barns rättigheter bort. Vi kan aldrig acceptera att något barn faller genom skyddsnätet. Inget barn ska bli bortgift, könsstympat eller utsättas för våld och misshandel. Alla barn har rätt att må bra oavsett var de ä födda någonstans. Flickor och pojkar ska ha både chansen och rätten att få leva sina liv och förverkliga sina drömmar.

Barnkonventionen ska bli svensk lag. Det innebär tydligare krav att i mål och ärenden som rör barn ska barns roll och deras särskilda rättigheter tydliggöras. Naturligtvis hade det varit bra om även Kvinnokonventionen blir lag men jag vet att Sveriges feministiska regering menar att de har betydligt mer långtgående krav än den mer allmänt hållna Kvinnokonventionen antagen av FN 1977.

Stärkt ekonomi för barnfamiljer är också nödvändigt för att ge barn likvärdiga livschanser. Ensamstående föräldrar, vilket nästan alltid är mammor, är extra utsatta ekonomiskt – kvinnor och barn som ofta lever med väldigt knappa resurser och sällan får tillräckligt stöd. Nu i mars kommer en efterlängtad höjning av barnbidraget på 200 kronor per månad. Förra året höjdes också underhållsstödet. Något som utöver det skulle underlätta är ett indexerat underhållsstödet. Det skulle ge bättre ekonomisk trygghet, så att ingen regering helt kan strunta i den här gruppen i flera år.

Fritidsaktiviteter, ett busskort, eller att bara kunna gå på fritids, borde vara självklarhet för alla barn. För många barn är skolan och fritids inte bara en viktig trygg plats, utan till och med den enda plats där de har vuxna förebilder och får synas, utvecklas och får närhet. Fler anställda på fritis är viktigt för att ge barnen trygghet, läxhjälp och rekreation.

Höjt barnbidrag


Ett av de mest efterlängtade besluten som riksdagen antog i veckan var att höja barnbidraget med 200 kronor från mars nästa år. För oss Socialdemokrater är en generell välfärd stommen i den svenska modellen. Att alla har samma rätt att ta del av den välfärd vi tillsammans bidrar till är en grundläggande förutsättning för att Sverige ska hålla ihop.

Svensk ekonomi går starkt. I tre år har den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetat hårt för att få ordning på statsfinanserna och satt ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget framför orättvisa skattesänkningar. Regeringens arbete har gett tydliga resultat. Nästa år beräknas överskottet till 80 miljarder kronor. Hälften av det vill vi använda till att betala av på statsskulden. Den andra hälften vill vi använda till investeringar i samhällsbygget som kommer alla i hela landet till del.

Barnbidraget tillfaller alla familjer under den period i livet när man behöver det som mest. Därför vill vi stärka barnfamiljernas ekonomi nästa år genom att höja barnbidraget för första gången sedan 2006. Det är välbehövliga resurser för att ha råd till ett par nya vinterkängor eller en utflykt med familjen.

Det råder idag en bred politisk enighet om barnbidraget. Men den delar inte Sverigedemokraterna. De säger nej till regeringens höjning av barnbidraget med motiveringen att det inte ligger i samhällets intresse att rikta resurser utan behovsprövning. Det anser vi Socialdemokrater är fullkomligt insikts- och historielöst. Genom att barnbidraget betalas ut lika för alla barn sorteras inte barn in i grupper utifrån deras föräldrars inkomst. Det minskar klyftorna och ökar legitimiteten för stödet. Det Sverigedemokraterna förespråkar är en politik som splittrar, medför trösklar och ökad kontroll.

I motsats till Sverigedemokraterna vill vi Socialdemokrater fortsätta investera i samhällsbygget och utveckla den svenska modellen. För när Sveriges ekonomi går starkt tycker vi ska det märkas i vardagen för vanligt folk i hela landet. Det står vi upp för när vi i idag röstar för att barnfamiljernas ekonomi ska stärkas.


Bloggat på sla.se.
Desktop