Monica Green
Kategori. politik

Malta om smart och human flyktingpolitik


Just nu pågår en konferens mitt i Medelhavet, närmare bestämt på Malta, som handlar om flyktingsituationen i världen. Det är IPU som arrangerar konferensen tillsammans med Malta.
IPU som är en union mellan parlament i världen kan naturligtvis också bidra bättre än hittills för att få ordning och reda i mottagandet.

Det är regeringarna i respektive länder som tar besluten i denna viktiga fråga. Nu när parlamentariker från olika länder träffas kan vi konstatera att 2015 har satt djupa spår i de flesta länder.
I en del länder har parlamentarikerna använt människor oro i sina valkampanjer och piskat upp rasistiska stämningar, på så sätt har det sedan politiskt sett blivit nära nog omöjligt att välkomna fler människor på flykt. Andra länder har jobbat på och försökt göra sitt bästa.

Tyskland, Sverige och Frankrike tog emot flest asylsökande 2015 men länderna med kust mot Medelhavet får av naturliga skäl hantera fler båtkatastrofer. Människosmugglare har lurat förtvivlade människor och sedan försatt dem i ohållbara situationer.

Flyktingar är människor som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. Migranter är inte under dödshot utan flyr t.ex pga fattigdom och miljöproblem. Alla människor måste behandlas med respekt och värdighet. Migranters mänskliga rättigheter måste respekteras. Samtidigt krävs det att flyktingar ges en rättslig process på grund av deras utsatta situation.

Konferensen tar upp helt avgörande frågor så som delat ansvar, solidaritet samt ordning och reda i mottagandet. Vi lyssnar på representater från olika flyktingorganisationer, på Frontex, på UNHCR, på UNESCO och på parlamentariker från olika länder.

Dessutom presenterades återigen den handbok som IPU och MR-kontoret tagit fram åt parlamentariker om mänskliga rättigheter.

Förhoppningsvis kommer vi lite närmare lösningar genom att träffas i stället för att skylla på varandra.

Äntligen Bredband i hela landet

Som vi har jobbat, anslagit medel, gått på bakslag, kämpat på för att att bredbandsutbyggnaden ska gölla även landsbygden. Nu äntligen ser vi ut att nå målet. För 20 år sedan införde vi socialdemokrater HemPC-reformen. Det fick fart på efterfrågan och möjliggjorde att allt fler fick chans till en dator i hemmet. Det gjorde att Sverige låg i framkant som IT-nation. Steg för steg har vi sedan arbetat vidare. Med ITIS dvs IT i skolan, bredbandsutbyggnad och samarbete med marknaden osv. Nu tar vi ett steg till
I ett modernt samhälle är tillgången till bredband en förutsättning för att kunna driva företag, betala räkningar, utföra tjänster och mycket mer. Alla, oavsett var i landet man bor, ska kunna dra nytta av bredband och digitaliseringens möjligheter.
Regeringen har höga ambitioner för bredbandsutbyggnaden och jag välkomnar de öronmärka 150 miljoner kronor till utbyggnad av bredband till Sveriges glesare bebodda områden. En särskild satsning på just de glesare områdena möter utmaningar som den parlamentariska landsbygdskommittén pekar på i sitt slutbetänkande.
Satsningarna är nödvändiga för att vi ska nå de ambitiösa mål på bredbandsområdet som regeringen har satt upp. Alla ska ha möjlighet till uppkoppling, inget annat duger!

Vasaskolans elever om alla barns chans till utbildning

Vi i Sverige ser det som en självklarhet att alla ska ha chans att gå i skolan. Många tänker inte ens på att det varit kamp i Sverige för en jämlik skola för alla.
I går var jag på Vasaskolan i Skövde och pratade med elever om att det finns 263 miljoner barn runtomkring i världen som inte går i skolan. Av dessa är det flickor den allra största delen.

Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Flickor kan inte gå till skolan när de har mens för att de inte har mensskydd, det finns inte toaletter och det är väldigt långt att gå på osäkra vägar till skolan. Flickor behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor osv.

Besöket på Vasaskolan var en del i ”100 miljoner kampanjen” som är en global mobilisering av unga som syftar till att utrota barnarbete och säkerställa att alla unga får utbildning.

Inspirerad av styrkan från tidigare barnslavar i Indien och i samarbete med nobelpristagare och världsledare försöker kampanjen lyfta unga som vill engagera sig.

Vi talade om bistånd, insamlingar, eget engagemang, kunskapsutbyte mellan skolbarn i olika delar av världen. Dessutom diskuterade vi skatter, fördelning, solidaritet och många andra spännande frågor. Jag berättade att jag träffat Fredspristagaren Kailash Satyarthi som kämpat med livet som insats för att få barn till skolan barnarbete.

Dessutom fick jag chansen att ha en fördjupad diskussion med lärarna om deras viktiga jobb och om hur de ser på skolans utmaning de kommande åren. Vasaskolan i Skövde har en god stämning, engagerade lärare och elever som hjälps åt för att skoltiden ska bli så inspirerande som möjligt.

Mera om höst och läslov

 
 
Läslovet kan innebära besök Gamlastans seriebutik, Riksdagsbiblioteket och Stockholms kulturhus. Så är det för Filip Fridell i år. Men det kan naturligtvis innebära att krypa upp i soffan hemma för att kasta sig in i Ronja Rövardotters värld.
Att läsa och skriva är viktigt på så många sätt. Läsning vidgar våra vyer och kan vara allt från behövlig rekreation till en nödvändighet för studier och i arbetslivet. Att vuxna läser för barnen samt att barn och unga kan ha god tillgång till böcker oavsett var man bor i landet är mycket viktigt för en bra start i livet. Litteraturens och språkets värld ska vara öppen för alla människor, oavsett vilken bakgrund man kommer från.

Den svenska modellen bygger på att du, oavsett din bakgrund, ska kunna förverkliga dina drömmar. Här är språket nyckeln och litteraturen det som gör världen rikare och mer förståelig för oss människor.
 
2016 introducerade den socialdemokratiskt ledda regeringen Läslovet – en satsning under höstlovet för att alla barn ska få möjlighet att starta sin resa in i kunskapen och läsandets förtrollade värld. Läslovet gjorde direkt succé och därför fortsätter och förstärks satsningen nu för att ytterligare öka läsningen bland barn och unga.
 
 
Biblioteken stärks ytterligare i hela landet. Utbudet och tillgängligheten förbättras genom att 250 miljoner kronor avsätts årligen mellan 2018 och 2020. Skolans Läslyft fortsätter att ge lärarna viktiga verktyg för utveckling av elevers läsande och skrivande.

Hoppas alla har fått chansen till ett härligt läslov med lagom blandning av böcker och fysiska aktiviteter ute i höstsverige.

Ny historisk ordförande i IPU


Sent i går kväll kunde den ryska talmannen Valentina Matvienko slå ordförande klubban i bordet och förklara IPU-mötet i Sankt Petersburg för avslutat. Mer än 800 parlamentariker från 155 länder har i veckan samlats för möte med den globala församlingen för världens parlament, Interparlamentariska unionen (IPU).

IPU valde en kvinna till IPU-president, det kändes mäktigt och viktigt att få önska Gabriela Cuevas från Mexiko lycka till med tre intensiva år.

Vi passade även att göra studiebesök hos olika ryska myndigheter och organisationer med fokus på bland annat jämställdhetsfrågor, HBTQ, pressfrihet, och rättsväsendet i Ryssland.

Vi antog en resolution som handlade om att främja kulturell mångfald och fred genom dialog mellan olika kulturer, religioner och trosinriktningar.
Vi efterlyste transparens, ansvarsutkrävande och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen som grund för att bygga ett hållbart och fredligt samhälle med mångfald, och att motverka diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter i frågor kopplade till religion och etnicitet.
Ett så kallat emergency item, antogs om den etniska rensningen av minoritetsbefolkningen Rohingya i delstaten Rakhine i norra Myanmar. I resolutionen uppmanas Myanmars regering att omedelbart stoppa våldet och tvångsförflyttningen av Rohingyas befolkning och det uppenbara brotten mot mänskliga rättigheter. 

Dessutom har vi med olika beslut försökt framhäva vikten jämställdhet mellan kvinnor och män, oberoende domstolar, fria och rättvisa val, öppen och fri media, parlamentarisk kontrollfunktion och skyddande av minoriteters rättigheter och sårbara och marginaliserade grupper.
 
Debatter och diskussioner fördes om bl a rörande 20 års parlamentariskt bidrag till FN, cybersäkerhet, spridning av kärnvapen, och den privata sektorns roll i främjandet av förnyelsebar energi.
Uzbekistan, Turkmenistan, Vanuatu, och Marshallöarna in som nya medlemsländer vilket innebär att IPU numera har 177 medlemsländer.
Intensiva dagar som vanligt, nu gäller det att åka hem och låta ord övergå till handling.

Heforshe kan förändra världen

Just nu befinner jag mig i det manschauvinistiska Ryssland. Många kvinnor vittnar om lägre löner, dubbelarbete, trakasserier och mäns våld mot kvinnor.

Det passar bra att jag i dessa sammanhang berättar om UN Womens kampanj HeForShe som vill engagera alla människor världen över att verka som förespråkare för jämställdhet. Vi har alla ett gemensamt ansvar i kampen för att stoppa alla former av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor.

HeForShe betyder att männen tar aktivt ansvar för sina handlingar och aktivt stoppar och säger ifrån när tex sexuella trakasserier förekommer eller där mäns våld mot kvinnor syns eller hörs. Skratta inte åt de sexuella anspelningarna, säg ifrån. Acceptera inte att någon kallas för slampa eller hora. Ta debatten om männniskosynen och värdegrunden i idrottsföreningarna, på fritidsgården, på jobbet och i skolan. Riksdag och regering, rättsstaten, civilsamhället och universitet kan bidra till att sexuella övergrepp och trakasserier stoppas och att jämställdheten blir en realitet.

Det är inte ok med en liten klapp på rumpan, ögon som stirrar på brösten och plötsligt en hand på låret från helt okänd man. Allt detta tvingas flickor och kvinnor stå ut med. Sexuella trakasserier pågår dagligen och över hela välden. Jag välkomnar alla som träder fram i sociala medier genom #metoo.

Jämställdhet innebär inte bara att kvinnor blir fria från diskriminering, det innebär också att män och pojkar frigörs från förutbestämda sociala roller och könsstereotyper.
Men fler män måste kliva fram för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Alla män kan ta sin del av ansvaret – på jobbet, i familjen och bland vänner.

Orolig värld behöver mer samarbete – inte mindre!


Världen har blivit mer orolig. Spänningarna mellan öst och väst har ökat och vi lever med ett konstant terrorhot. Polariseringen har ökat både mellan länder men också i länder. Vi ser korruption, vanstyre, radikalisering och konflikter – och de tvingar människor på flykt.

Andra dagen på IPU i Sankt Petersburg ägnade jag till stor del åt kommittén för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ledamöter i utskottet kunde konstatera att det märkligt nog känns ännu mer angeläget nu än för bara några år sedan.

Det krävs ett kontinuerligt arbete för demokrati och trygghet för att klara en jämställd fri från våld. Vi måste ha bra förutsättningar för näringslivet och fler arbetstillfällen. Vi kan göra skillnad för miljö och klimat om vi samarbetar och stöttar de som vågar gå före.

Detta är pågående arbete just nu men måste oförtröttligt pågå med uthållighet och långsiktigt. Det är därför det är så viktigt med internationellt samarbete. Vi behöver tala med varandra, diskutera och umgås för att förstå varandra.

Välfärden, som förskolor, skolor och valfrihet, måste försvaras. Flickor och pojkar måste få gå i skolan, en skola som är generell och inte drillar extrema åsikter.
Vi behöver bevara och utveckla det organiserade arbetslivet som är ett fundament för några av de viktigaste delarna som varit framgångsrika för att öka tryggheten i världen. Små skillnader mellan människor, hög sysselsättning, jämställdhet och maktbalans mellan arbete och kapital är framgångsrecept.

Snart ska vi rösta om ”särskilt brådskande ämne”, senare i kväll är vi kvinnliga ledamöter inbjudna av Talman i Ryska överhuset Valentina Matvienko. Det ska bli intressant.

IPU i Sankt Petersburg

IPU i Sankt Petersburg
Min vana trogen fortsätter jag att blogga om mina resor och möten med IPU. Denna gång från Sankt Petersburg. Den globala församlingen för världens parlament, Interparlamentariska unionen (IPU), håller sin höstsession i Sankt Petersburg den 14 – 18 oktober. Vi ledamöter i IPU möts två gånger per år i dessa stora sammanhang men vi har också mellanliggande kommitté möten och fältresor.

Det är det 137:e mötet i ordningen och över 2 300 personer väntas delta. Fokus ligger på fred och utveckling, nedrustning, kärnvapenfrågor samt hur man i större utsträckning involverar den privata sektorn i genomförandet av de nya hållbarhetsmålen.

Temat för generaldebatten är främjandet av kulturell mångfald och fred genom dialog mellan olika kulturer, religioner och trosinriktningar.

Vi i den svenska IPU-delegationen har planerat att ha möten med Afghanistan, Irak och Marocko. Vi har också förebett studiebesök som vi ska göra här i Sankt Petersburg med fokus på bland annat jämställdhetsfrågor, HBTQ och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Vi ska beskriva den svenska genderbudgeteringen och fortsätta driva på i den feministiska utrikespolitiken.
Vi ska medverka vid ett seminarium om rättighetsperspektiv hos personer med funktionshinder, ett samarbete mellan svenska och tyska generalkonsulaten i Sankt Petersburg.

Det kommer som vanligt bli intensiva, hektiska, intressanta och förhoppningsvis positiva dagar.
Fortsättning följer…….

Det här är IPU
En global organisation för självständiga staters parlament. IPU bildades 1889 och verkar för de parlamentariska institutionernas utveckling, hjälper till med att bygga upp demokratiska funktioner, arbetssätt, och fungerande parlament. IPU har 173 medlemsländer, Sveriges riksdag har varit medlem i samarbetet sedan 1894.

Arbetslösheten sjunker för alla

I gårdagens partiledardebatt inleddes en duell mellan statsminister Stefan Löfven och nyvalda partiledaren för moderaterna Ulf Kristoffersson. Den handlade om arbetslösheten som faller kraftigt just nu. Men Kristoffersson siktade in sig på att arbetslösheten inte faller lika snabbt för utrikesfödda. Han uttryckte det på ett sådant sätt att många tittare kanske fick för sig att regeringen inte gör något, han påstod också att arbetslösheten ökar för utrikesfödda. Han lät trovärdig trots att han far med osanning.

Sanningen är den att trots den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget så ändå lyckas regeringen att sänka arbetslösheten. Självklart innebär rekordmånga nyanlända en stor utmaning,
Vi tar det på största allvar, det går knappast att överskatta denna utmaning.
Men det är fullt möjligt att klara. Vilket också statistiken visar. Arbetslösheten minskar i alla grupper.
Att allt fler jobbar leder till att färre är beroende av ersättningssystemen. Vilket Kristofferson försökte få tittarna att tro att det är motsatsen. Han gjorde det skickligt och det gjorde mig orolig. Att en människa som far med sådan osanning inte blir tillrättavisad av de andra partiledarna eller av programledarna visar att även fejk news får spridas på bästa sändningstid i Sverige.

Det är bra att sysselsättningen är rekordhög och att det ökar mest för utrikes födda män och kvinnor är positivt men naturligtvis inte tillräckligt. Det behövs göras mer, vilket regeringen också gör bland annat i den senaste budgeten. Där avsätts ännu mer pengar till vuxenutbildning, validering och ekonomisk ersättning till arbetsgivare som tar emot nyanlända på arbetsplatsen. Vi har mycket kvar att göra

Prioritera utbildning och kunskap framför stora skattesänkningar.

Under 2017 investerar den socialdemokratiskt ledda regeringen hela 11 miljarder i svensk skola, vilket märks i klassrummen. Det är nu 20 000 fler anställda i skolan jämfört med när vi tillträde och barngrupperna i förskolan är de minsta på 25 år
Med den nyligen presenterade höstbudgeten föreslås satsningar på skolan till sammanlagt 13 miljarder under 2018. Det är insatser för att förbättra det tidiga stödet, stärka likvärdigheten och få fler att söka sig till och stanna i läraryrket.
För att alla elever ska få en bra start ställer vi högre krav och förlänger skolplikten med ett år genom att förskoleklassen blir obligatorisk. En läsa-skriva-räkna-garanti införs så att alla elever garanteras rätt stöd i tid och fortbildningsinsatsen Läslyftet förlängs och förstärks.
Ett nytt statligt stöd införs för att stärka likvärdigheten och förbättra kunskapsresultaten. Fullt utbyggt kommer stödet att tillföra 6 miljarder årligen till förskoleklassen och grundskolan. Staten tar därmed ett större ansvar för skolan finansiering och att mer resurser ges till alla elever och mest till de som behöver det bäst. Dessutom tillförs ytterligare 500 miljoner till de skolorna med tuffast förutsättningar.
Vi fortsätter investera i fler lärare för att alla barn och elever ska få möta behöriga och kompetenta lärare, oavsett var i landet man bor. Vi skapar fler vägar in i läraryrket för akademiker och satsar på relevanta sommarkurser för lärarstudenter så att de kan slutföra sin utbildning fortare.
Dessutom investerar vi i utbildning som ger fler möjlighet till jobb. Gymnasiets yrkesprogram stärks och får mer undervisningstid för att bli mer attraktiva. Kunskapslyftet utökas vilket innebär 90 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola. Sverige ska konkurrera med kompetens och kunskap – inte låga löner.
Tiden är förbi då stora skattesänkningar gick före nödvändiga investeringar i våra barns och ungas kunskapsutveckling. Nu sätter vi skolan i första hand. Sedan regeringen tillträdde har underskott vänts till överskott och det vill vi använda för att bygga den svenska modellen stark, där alla skolor är bra skolor. Så ska samhällsbygget fortsätta.

Bloggat på sla.se.
Desktop