Monica Green
Kategori. Skola

Ja, till familjeåterförening


Jag läser i Svenskan hur chefslönerna rusar i höjden, att klyftorna ökar, att tipsen på aktieportföljer duggar tätt. Men det är det få som upprörs över. Diskussionerna handlar i stället om nyanlända, jag hör förfärliga uttalanden från SD om att flyktingar gott kan bo i flyktingläger hela sitt liv, att det inte är vårt problem.
Jag har varit i flyktingläger i bl.a Libanon och sett kvinnor, barns och möns utsatthet och misär. Den som påstår att flyktingar gott kan stanna där livet ut, vet inget om alla människors lika värde, om humanism, medmänsklighet och solidaritet. Jag blir arg och besviken att vi hamnat i fällan över att i stället för att tala om jobben, välfärden, skolan, äldrevården så går det åt spaltmeter och tusentals debattimmar om vem som har den stramaste flyktingpolitiken.

Jag vet att vi inte kan ta emot alla och är för en reglerad invandring med ordning och reda. Alla länder måste ta sitt ansvar och inom länderna måste naturligtvis alla kommuner ta sitt ansvar.
Sverige är ett rikt land numera. Så var det inte för fyra år sedan. Då hade vi en statsskuld på 60 miljarder. Nu är det vänt till överskott på 50 miljarder och 300 000 fler har fått jobb. Både ungdomar och nyanlända får jobb i snabb takt. För fyra år sedan hade den förra regeringen sänkt skatterna över höginkomsttagare i åtta år. Ungdomar stod utan jobb trots att arbetsgivare fick sänkta avgifter om de anställde unga människor.

Jag gillar den Svenska modellen där vi delar på bördorna, där vi ställer upp för varandra, har en jämställdhetspolitik i världsklass och arbetsmarknadens parter gör upp om anställningsförhållanden i stället för att vi politiker beslutar om lägsta lön osv.
Men allt är inte bra. Det finns en mängd utmaningar och problem. Otrygghet, våld mot kvinnor, våldtäkter och brister i vården mm

Sverige är numera väl rustat för att lösa de stora samhällsproblemen, att bekämpa brottsligheten, garantera välfärden för framtiden och förbättra integrationen. Fler sjukvårdspersonal, poliser, förskolepersonal, lärare och omvårdnadspersonal behövs. Det är betydligt viktigare än att sänkta skatter.

Med det sagt vill jag hävda att vi i Sverige skulle klara och borde se till att familjer på flykt kan återförenas. Det är viktigt för integrationen. Att alla som bor här ska ha rätt till att lära sig Svenska, då behövs fler lärare och investering i skolan. Små barn ska ha rätt till förskola, det är ett utmärkt ställe att lära sig språket.
Givetvis ska vi fortsätta värna asylrätten och att i står upp för det, driver på inom EU och resten av välden.

Fler länder måste dela på ansvaret på ett solidariskt sätt för att människor på flykt ska få ett bra och värdigt mottagande.

Idag betalas det höjda barnbidraget ut.

Sverige ska vara ett ledande välfärdsland där alla barn får växa upp i trygghet. Inget barn väljer sina föräldrar, men alla ska ha rätt till en bra uppväxt.
I Sverige blev förbjudet att slå sina barn år 1979 och redan år 1948 infördes det allmänna barnbidraget och förskolor och fritidshem finns i hela landet. Varje förbättring för barn och barnfamiljer har varit en konsekvens av hårt arbete och en politisk vilja att sätta barnen i främsta rummet. Så vill vi att utvecklingen ska fortsätta.
Därför höjs nu barnbidraget med 200 kronor. För en tvåbarnsfamilj innebär det får 400 kronor mer i plånboken per månad.
Det kan låta som lite pengar, men för många familjer är det ett välbehövligt bidrag. Det kan räcka till fritidsaktiviteten eller ett par nya gummistövlar. Sparat på ett år räcker det till en skidhelg i samband med sportlovet. Barnbidrag och studiebidrag är pengar som kan möjliggöra en tryggare och roligare uppväxt för många barn.
För att klara det krävs handlingskraft, politiskt mod och ekonomiska investeringar. Det är investeringar som vi är beredd att göra. Därför höjer vi nu barnbidraget för första gången på 10 år. Samtidigt höjs underhållsstödet rejält.
Mot satsningar på barnen står skattesänkningar. Barnbidraget och underhållsstödet höjdes de inte en enda gång under den borgerliga regeringens tid, trots att inflationen urholkade värdet.

Svensk ekonomi är stark och det ska komma alla till del. Genom att investera i barnfamiljer och deras ekonomi stärks jämlikheten och skapar en tryggare vardag för många barn och barnfamiljer. Trygghet skapar framtidstro och sammanhållning. Genom att investera i våra barn investerar vi också i framtiden och stärker den svenska modellen.

Folkbildningen är viktigare än någonsin.


Folkbildningen har hållit ihop landet genom åren och sett till att det finns goda utbildningsmöjligheter för de som vill fortbilda sig, omskola sig eller skaffa sig bättre svenska.

När vi för några veckor sedan debatterade och beslutade om budgeten för 2018 fanns stora satsningar på folkbildningen med.

Det handlar bland annat om:
Den största utbyggnaden av folkhögskolan på två decennier, med ett tillskott av medel motsvarande 5 000 nya utbildningsplatser per år från och med 2018.

En höjning av det särskilda utbildningsstödet för att säkerställa att folkhögskolan alltjämt kan vara en viktig utbildningsväg för personer med funktionsnedsättning.

En förstärkning av resurserna till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet för att kunna erbjuda utbildning i svenska från dag ett för asylsökande och vissa nyanlända.

Medel för att bedriva uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor för att stärka deras jobbchanser.

Resurser för att bedriva studieförbundsinsatser som syftar till att stärka föräldrars delaktighet i sina barns lärande, genom att till exempel erbjuda läxhjälpsträning för föräldrar.

Naturligtvis behövs det mer än bara folkbildning för att skapa en ökad sammanhållning och motverka polarisering och faktaresistens i samhället.
Framför allt handlar det om alla får del av det välstånd som nu skapas för full maskin i svenska ekonomin – något som vi har med i årets budget så som sänkt skatt för pensionärer och ökade barnbidrag är utmärkta exempel.

När statsrådet Anna Ekström berättar om satsningarna på folkbildningen hänvisar hon bl.a till Olof Palme. Han brukade beskriva folkbildningen som demokratins vapensmedja. Med sin kritiskt prövande strävan efter kunskap och bildning har folkbildningen alltid varit en tung motvikt mot de förenklande idéströmningar som försöker måla världen i antingen svart eller vitt.

I dag, när auktoritära krafter vädrar morgonluft, är det folkbildningen viktigare än på mycket länge.

Jullovet är slut

Nu är jullovet slut för de flesta barnen. Skolorna startar igen till en ny spännande termin för barn, elever, lärare, föräldrar och alla andra. Hoppas att lovet varit till belåtenhet med lagom blandning av god mat, avkoppling, spel, skidåkning eller annan vintersport och TV-tittande.
Jag har till exempel tagit mig tid till att se TV-serien Vår tid är nu, det var fängslande att se maktstriden och följa Sverige i förändring från krigsslutet 1945 till 1955. Extra intressant tyckte jag att det var att följa de anställdas arbetsvillkor. Att avskeda, sätta godtyckliga löner och det ojämställda arbetslivet var slående.
Lovet kanske också har gett möjlighet till att läsa julklappsböcker eller böcker från biblioteket. Att läsa för de mindre barnen är viktigt, kul och mysigt. Det grundlägger en bra vana som de lite större barnen fortsätter med och ger dem möjligheten att dyka ner i trolldom, historia eller science fiktion.
Böcker kan vi alla, unga som gamla fascineras av.
Jag har bl.a plöjt igenom: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Min hemlighet av Petter Stordalen, Omgiven av idioter av Thomas Erikson och Fingertoppskänsla av Henrik Fexelius. Jag kan rekommendera allihop.
Nu är vi åter i full fart med nya tag och nya möjligheter för 2018. Det blir ett mycket intressant år, inte minst för att det är val i september. Då avgörs vilka vägval vi ska ta för framtiden.

Nu kör vi!

Gymnasievalet spännande och svårt.

Spelar det någon roll vilket gymnasieprogram man väljer? Den som väljer ett yrkesprogram får en utbildning som i många fall leder till en stark arbetsmarknad. Nu när arbetsmarknaden går bra och jobben växer till har det blivit brist på många yrken. Det finns ett mycket stort behov av bland annat undersköterskor, byggnadsarbetare och maskinförare.

Idag har alla elever på yrkesprogram rätt att välja till de ämnen som också ger högskolebehörighet. Sveriges elever var smartare än Jan Björklund, när han tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen sjönk ansökningarna som en sten.

Nu kan även den som vill komplettera sin utbildning har vi infört en rätt till komvux och byggt ut möjligheterna att läsa vidare genom ett kunskapslyft. Så även om gymnasievalet känns stort och avgörande finns det möjligheter att senare i livet välja om.

Fundera i första hand över vilket program som verkar bäst och därefter vilken skola som är aktuell. Det är trots allt programmet som avgör vad du kan arbeta eller studera efteråt.

Ett enkelt sätt att öka valmöjligheterna är att öppna ögonen för de många yrken och utbildningar som förr ansågs passa bäst för män eller kvinnor. Flickor och pojkar som bryter traditionella könsmönster får dubbelt så många utbildningar och yrken att välja på.

Men till syvende och sist är valet av utbildning och yrke en fråga om intresse och lust. Ett tips är: Tänk med hjärnan och välj med hjärtat! Det är dina intressen, dina ambitioner och dina drömmar som ska avgöra vad du vill studera och arbeta med. Och valet av utbildning och yrke är viktigt när du formar ditt liv. Vi lovar att göra vad vi kan för att gymnasieutbildningen ska hålla hög kvalitet och för att det ska finnas ordentliga möjligheter till livslångt lärande så att du kan ställa om eller komplettera din utbildning senare i livet.

Vasaskolans elever om alla barns chans till utbildning

Vi i Sverige ser det som en självklarhet att alla ska ha chans att gå i skolan. Många tänker inte ens på att det varit kamp i Sverige för en jämlik skola för alla.
I går var jag på Vasaskolan i Skövde och pratade med elever om att det finns 263 miljoner barn runtomkring i världen som inte går i skolan. Av dessa är det flickor den allra största delen.

Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Flickor kan inte gå till skolan när de har mens för att de inte har mensskydd, det finns inte toaletter och det är väldigt långt att gå på osäkra vägar till skolan. Flickor behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor osv.

Besöket på Vasaskolan var en del i ”100 miljoner kampanjen” som är en global mobilisering av unga som syftar till att utrota barnarbete och säkerställa att alla unga får utbildning.

Inspirerad av styrkan från tidigare barnslavar i Indien och i samarbete med nobelpristagare och världsledare försöker kampanjen lyfta unga som vill engagera sig.

Vi talade om bistånd, insamlingar, eget engagemang, kunskapsutbyte mellan skolbarn i olika delar av världen. Dessutom diskuterade vi skatter, fördelning, solidaritet och många andra spännande frågor. Jag berättade att jag träffat Fredspristagaren Kailash Satyarthi som kämpat med livet som insats för att få barn till skolan barnarbete.

Dessutom fick jag chansen att ha en fördjupad diskussion med lärarna om deras viktiga jobb och om hur de ser på skolans utmaning de kommande åren. Vasaskolan i Skövde har en god stämning, engagerade lärare och elever som hjälps åt för att skoltiden ska bli så inspirerande som möjligt.

Läslov=fortbildning för lärarna


Just nu har många elever mysiga och avkopplande läslov. Då får våra viktiga lärare chansen att fortbilda sig. Lärarna är nyckeln för att förbättra kunskapsresultaten och ge våra barn studiero i skolan. De är värda både uppskattning, uppvärdering och chans till utveckling.
Jag kommer att få chansen att träffa gymnasielärare i eftermiddag, det ser jag fram emot.
Den svenska modellen bygger på en stark och jämlik kunskapsskola för alla barn. Det behövs fortsatt hårt arbete fortsätta för att öka kunskapsresultaten och skapa en mer jämlik skola. Alla elever är borde ha den bästa utbildningen.

Helt avgörande för mer kunskap i skolan är att alla barn får möta kompetenta lärare. Men för att detta ska vara möjligt måste många fler vilja bli och förbli lärare i Sverige. Just nu råder en stor lärarbrist samtidigt som läraryrkets status är lågt. Under våren 2015 arbetade därför regeringen tillsammans med lärarfacken och de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan fram en omfattande satsning på lärarnas löner.

Vi måste göra mer för att möta utmaningarna i svensk skola och den lärarbrist vi står inför. Målet är tydligt, varje barn och elev ska få möta behöriga och kompetenta lärare. Det är så vi säkrar att den svenska skolan i samhällsbygget.

Skola och välfärd framför vinstjakt

Nu har debatten hettat till igen om vad våra skattepengar ska användas till. De borde gå till den verksamhet de är avsedda för, borde ska gälla både offentliga och privata utförare. Sverige är extremt och det enda landet i västvärlden som tillåter vinst i inom skattefinansierad skolverksamhet.
 
I regeringsställning höll de borgerliga delvis med om att skattepengar inte ska delas ut som vinster i skatteparadis. Nu har både de och SD svängt och ställt sig på samma sida som de företag som vill kunna fortsätta jaga snabba vinster.
 
Debatten borde handla om grundläggande frågor om hur kunskapsresultaten i skolan ska förbättras och välfärden fortsatt ska finnas där för alla när de behöver den. Istället är det fokus på oreglerat vinstuttag och skattesänkningar, det är trist.
 
Nu behöver vi utveckla den svenska modellen. För att vi fortsatt ska kunna vända utvecklingen i skolan och stärka välfärden, krävs att varje skattekrona används till det som den är ämnad för.
 
Arbetet med att stoppa vinstjakten i välfärd och skola går därför vidare. Olika sektorer kan komma att behöva olika lösningar, men skattebetalarnas pengar ska gå till vad det avsedda för.
 
Den socialdemokratiskt ledda regeringen kommer att lägga ett lagförslag i höst. Sedan är det upp till de borgerliga partierna att visa om de är villiga att samarbeta för att svenskarnas skattpengar ska gå till att stärka välfärd och skola eller inte.
 


Bloggat på sla.se.
Desktop