Motorbloggen

Mello? Det är ju supercross!

I lördags eftermiddag: ”Blir det hem till Mellon nu ikväll då..?”
Först fick jag tänka efter. Inte kring ifall jag skulle hem till mellon, utan snarare vad frågan faktiskt handlade om. Sen förstod jag att det ju handlade om någon form av musiktävling som verkar gå på tv en gång i veckan nu ett tag framöver…

”Nja… Någon direkt mello blir det inte. Det är ju supercross i Minneapolis, första deltävlingen på östsidan inatt.”
Till svar fick jag en blick som mer eller mindre bekräftade min psykiska ohälsa (även om jag inte visste att motornörd klassades som det ännu).

~

Sen satt vi där, jag och motornörden som jag har turen att dela mitt nördiga liv med, i soffan på lördagskvällen och följde en livestream från träningar och tidskval i Minneapolis.

IMG_1715

Som vanligt började ögonlocken dock tråna efter sängen – och det långt innan det vars dags för finalerna på andra sidan Atlanten.
Men nog är det lyxigt att såväl kunna avsluta lördagen med kvällens kval, som att inleda söndagen med att se nattens finaler. winwin!

Gällande den där mellon då; via sociala medier fick jag i alla fall veta att svenska folket röstat vidare en låt om korv och bröd(!?) till finalen – och det fick mig gladeligen att fundera: är det egentligen så konstigt och omotiverat att vi motornördar är kloka nog att välja en laggande livestream framför den där mellon..?

Over and out ~ Erica Augustsson

Viktig lärdom från motorvärlden

Det sägs ju att vi formas efter våra val. Efter det vi gör och det vi upplever.

Om man ska ta något konkret så tycker jag att mx- och endurovärlden bidrar till att vi inte är speciellt kräsna.

Damm och lera för det första. Damm, lera, grus och annan skit ses inte direkt som ett problem (vilket det gör hos många icke-motormänniskor).

Toaletter och duschar för det andra. Finns det en toalett med rinnande vatten så är det lyx, men finns det ens en bajamaja som inte är fylld till kanten så är det också helt okej och i värsta fall funkar en vid gran i skogen att gömma sig bakom (men allt annat än den egna toaletten är otänkbart för många icke-motormänniskor).

Klädval och utseende för det tredje. Gråa fläckar av damm och lera gör inget, och så inte heller det faktum att samma tröja används under helgens alla tre dagar – det viktigaste är istället att man inte har en fleece med fel logga på – för då är det bara att räkna in sekunderna innan någon kommer att påpeka detta (medan helgerna för många icke-motormänniskor snarare handlar om släta skjortor, höga klackar och tjusiga håruppsättningar).

Mat för det fjärde. God och varm mat går inte av för hackor, men om man står på en grusparkering mitt i ingenstans så säger man knappast nej till en halvljummen konservburk med färdiga köttbullar heller (men för många icke-motormänniskor är det snarare ett krav med trerätters finmiddag så gott som varje helg).

~

Två andra grejer som motorvärlden har lärt oss är 1) att klara oss utan el och 2) att lösa problem (inklusive just el-frågan).

Fråga bara Peter Dahlberg till exempel:

Bloggen_elverk

Häromdagen när han låg i soffan och kollade på tv så bestämde sig strömmen för att lämna huset. En icke-motormänniska hade antagligen… öh ja,… vad hade en sådan egentligen gjort i det läget? Hur som helst. Motormänniskan Peter gjorde vad vi alla brukar göra vilken vanlig helg som helst – hämtade fram elverket och startade tvn igen.

Man vet minsann aldrig när man kan dra nytta av sina lärdomar från motorvärlden!

~

Jag kan tänka mig att de icke-motormänniskor som läser detta,  just nu sitter och ryser av obehag i och med tanken på skitiga kläder, bajamajor och halvkallt käk… Men själv är jag bara tacksam.

(Och extra tacksam är jag när det finns en dusch med varmvatten!)

Over and out ~ Erica Augustsson

Grymma (hoppas jag) nyheter

”Det var bättre förr”, hörs ofta av samhällets bittra människor som är negativt inställda till förändringar (dvs så gott som varenda svensk alltså…).

Men var det verkligen bättre förr?
Och är alla nyheter verkligen så illa?

Svemo har i dagarna presenterat några nyheter som jag tror hårt på. Det känns som att 2017 kommer att bli ett riktigt bra motocrossår.

4Y1A0743blogg

Nyhet 1: Lag-SM i nygammalt upplägg
Istället för en elitserie som på senare år har tappat all sin glans (yes, det är min personliga åsikt), så kommer lag-SM i år att köras likt lag-VM. Allt under en och samma dag. 20 lag med tre förare i varje. Hur guld som helst tror (och hoppas) jag!
Tävlingen är planerat till 7 eller 8 oktober – men var är ännu inte klart. Om jag, helt partisk, får önska högt så håller jag tummarna för Tibro (speciellt med tanke på att 2017 blir första året på över tio år som TMK inte arrangerar den vanliga SM-crossen). Annars vore det hur som helst roligt med en arrangör och bana som inte står för någon av SM-deltävlingarna. Och helst inte typ Luleå (tack!!).

Nyhet 2: Ett tredje SM-heat per helg
”Roligare lördagar och kortare söndagar.” Så lät det i fjol, och visst gjordes en hel del förändringar. Bättre blev det också. Men den här nyheten tror jag kommer göra det hela ännu bättre! MX-Girls och U17 körde redan i fjol ett av sina finalheat på lördagen. Men för MX1 och MX2 var lördagen mest en transportsträcka med för många kval… Men nu blir det alltså ändring på det. Istället för lördagens avslutade kvalheat för MX1 och MX2, så kommer dessa att bli ännu ett finalheat som räknas in i SM-tabellen. Så istället för köra 14 heat kommer serien att avgöras på hela 20 heat där poäng delas ut. Applåder till den som kommit på detta fyndiga!

Nyhet 3: Tjejerna får längre körtid
Inte mer än rätt faktiskt. På SM-nivå tycker jag att de tidigare 15 min + 2 varv är lite fjuttigt. Nu får MXG utökad körtid till 20 min + 2 varv. För självklart ska tjejerna synas mer!
Dessutom bra av Svemo att tänka lite kring vilka som faktiskt får starta i SM. Som de själva skriver: ”Förare som inte deltagit i SM MX-Girls tidigare alternativt inte tagit några SM-poäng under 2014, 2015 eller 2016, måste ansöka om starttillstånd för att då starta i SM MX-Girls.”

Nyhet 4: Rookie-klass i 85cc
Helt lätt må det då inte vara att gå från nybörjare till att faktiskt börja tävla. Redan på 85cc-nivå går det i många fall riktigt fort och om man inte har varit en av fartdårarna redan på 65cc, då är det inte svårt att förstå att det kan vara lite läskigt. Därför tycker jag att Svemos initiativ att köra Svemo Cup 85cc U (Rookie) är grymt. Klassen är alltså avsedd för förare som inte tidigare tävlingar i USM.

~

Bra initiativ och att det faktiskt görs en del förändringar tyder på att det faktiskt jobbas för att utveckla svensk motocross.
Så med detta sagt, så upprepar jag mig själv: Det känns som att 2017 kommer att bli ett riktigt bra motocrossår.

Over and out ~ Erica Augustsson

”Det finns annat än enduro”

För långt att gå till depån säger någon. Ont om plats menar en annan. Kaffet har kallnat säger en tredje samtidigt som den fjärde är irriterad över någon borttappad mössa.

Det klagas helt enkelt. På både det ena och det andra. Om vissa saker mest på skoj, men mer irriterat över vissa andra.
Det är knappast något ovanligt. Och jo, jag skulle väl ljuga om jag säger att jag är den som alltid är positiv (även om jag önskar det – men den rollen har min mamma redan lagt beslag på).

Med vid Vintercupen i Töreboda för en vecka sedan fick jag mig en tankeställare. Och så även många andra.

~

Ett dödsfall till följd av ett sjukdomsfall gjorde att den sista tredjedelen av tävlingen ställdes in.
Innan detta gavs till känna var det alltså (som vanligt) lite smågnabb om orättvisa smågrejer, som till exempel om vem som skulle stå i vilket startled, vem som skulle få parkera närmast osv, osv, osv…

Men när tävlingsledaren med orden ”Det finns annat än enduro”, förklarade tävlingen inställd – då var det en sådan självklarhet.
Alla var ett om man tillåts uttrycka sig så.

Tillsammans plockades det ihop i bandepån, hojarna rullades in i bussarna igen, och ingen gnällde om någonting.
Plötsligt hade alla blivit påminda om att det finns något mycket viktigare.

Tyvärr kan ju sjukdomsfall inträffa precis var som helst. Men oavsett var, hur, när eller varför, så är det inte mindre ledsamt.
Nu berodde det inte på enduron. Men endurofamiljen går ändå samman. Pratar med varandra, minns tillsammans och saknar tillsammans… <3

~

IMG_1296

Själv hade jag lyckan att få med mig min förare hem igen. Och att vi hade åkt ett antal mil till Töreboda, för att bara packa ihop och vända igen – det gjorde inget…

~

Ta hand om era nära och kära, och missa aldrig ett tillfälle att berätta hur mycket du tycker om dem!

Med kärlek ~ Erica Augustsson

Ny härlig Vintercup

”Är det inte helt otroligt…”, var det någon som sa till mig i söndags. ”…att vi är så många idioter som samlas här för att frysa och köra enduro tillsammans.”

Vintercupen inleddes alltså i Falköping i söndags. Premiären bjöd på deltagarrekord när 512 förare kom till start.
Och jag håller med, för visst är det rätt sjukt egentligen?

Över 500 personer stod alltså på lördagskvällen och packade in hojen i bussen, laddade kaffebryggaren, fixade äggmackor och plockade fram termobrallorna för att stå i en frusen grusgrop och köra/titta på motorcyklar en söndag.

2548019

2548032Jag var självklart en av dessa många idioter.
Vinter, snö och kyla är inget som ligger högt på min tycker-om-lista, och trots att söndagen bjöd på den trion så var inte en missad Vintercuppremiär ett alternativ.

Det blev kära återseenden med människor (läs idioter) som man inte sett på ett tag. Det blev också ett uppvaknande för mig (precis som varje vinter) där jag förstod att nya (och varmare!) vantar är ett måste om jag ska palla att ta med mig kameran till någon mer Vintercup.

Men trots kalla fingrar lyckades jag få några bilder att fastna på minneskortet. Och med några mer tinade fingrar kunde jag sedan också få till lite text.
Artikeln kan ni läsa -> här <-

~

Hur som helst, mina kära idioter, så ser jag fram emot att stråla samma igen i Töreboda på lördag. (Och ja, jag planerar förstås att ta med mig kamera, även fast jag förstås inte har skaffat mig några nya vantar!)

Over and out ~ Erica Augustsson

”Så fort det bara går!”

Ett brutet lårben är inte vad någon önskar sig.
Att den följande operationen dessutom blir misslyckad och måste göras om – det är verkligen inte vad någon önskar sig.
Hur som helst så är det något som min brorsa nu har i ryggsäcken…

Jag var med honom på vårdcentralen häromdagen. Där plockades ”häftstiften” i hans ben bort.

IMG_1272

Sköterskan plockade och plockade och plockade.
Och så sa hon, ”Kommer du verkligen att ge dig upp på en såndär igen?”, och syftade förstås på motorcykeln som indirekt fixade benbrottet.
Brorsan, som alltså har fått allt det där som ingen önskar sig, svarade direkt: ”Så fort det bara går!”.

Over and out ~ Erica Augustsson

Årets bästa i sorlet

Hur otroligt det än låter så är även det här året snart slut.

Det känns som att det bara var härom veckan jag som stod på Nyårsstafetten i Ulricehamn där Albin Elowson och Mattias Ojanperä tog hem segern före Oskar Ljungström och Erik Wahlström.
Det känns också som att det var alldeles nyss som vi (mitt sällskap och jag) i vanlig ordning stannade på Mackedonken i Falköping på vägen hem – slukade en burgare – och sen fortsatte hem till mor och far där vi försökte hålla oss vakna till tolvslaget.

Nu är det bara några dagar kvar innan det är dags igen.

Året har, precis som mina tidigare snart 23 år, runnit iväg i en sjuk fart. I ett försök att sakta ner tiden lite, så tänkte jag summera lite toppar (eller åtminstone sådant som har satt sig i mitt minne) från motoråret.

~

Premiären av motocross-SM som kördes på Tibro motorstadion. I vanliga fall brukar säsongspremiären frambringa årets första riktigt starka vårkänsla. Men SM:et i Tibro bjöd i våras på fullkomlig snöstorm.

4Y1A7412

~

Årets ständigt pågående sekundfighten mellan Albin Elowson och Joakim Ljunggren. SM-guldet hamnade ju till slut hos Jocke med 17 sekunders marginal efter en jämn serie.

2456390

~

Victor Fahléns, Stefan Olssons och Isak Giftings fight i Finspång. Sällan blir man så trollbunden att man knappt förmår sig att blinka under heatets gång. Men det var verkligen ett sådant tillfälle.

4Y1A8005

~

Gotland Grand National är så klart given på listan. Att tusentals motornördar lastar på sig på båtar för att spendera en långhelg på ön. Och starten – den måste upplevas på plats för att förstås.

Hästskon2

~

Men jag må nog säga att jag tycker att det är Supercrossen på Tele2 Arena som toppar det hela. Att se hela arenan koka när Fredrik Norén tog hem två heatsegrar: det var mäktigt!

sx4

~

Tusen och åter tusen grejer till förtjänar egentligen en plats på den här listan – men precis som i mediasorlet så är det inte allt som når fram. Skyller alltså på sorl i hjärnan(?).

Med detta tackar jag i alla fall för mig. Åtminstone för i år.
Några dagar in i 2017 räknar jag med att vara tillbaka igen. Och då har jag antagligen både Nyårsstafetten och den klassiska körningen/korvgrillningen på nyårsdagen att berätta om.

Tack för att ni har hängt med mig här i år – jag hoppas att ni vill fortsätt med det även 2017.

Over and out ~ Erica Augustsson

God hjul så klart!

God jul!
Eller god hjul som man snarare önskas oftare när man har sociala medier som kryllar av motornördar….

1492236_10152078866044347_1889447334_o

I nästa vecka, som också är årets sista vecka (om någon skulle ha missat det), så får ni en liten tillbakablick över vilka motorögonblick som har fastnat tydligast i mitt minne det här året. (Förvarning: med tanke på att minnet inte alltid är det bästa, så blir heller inte listan den längsta… hähä)

Men först ska här firas jul!
Så här kommer en liten uppmaning: njut av massa god mat, titta på Kalle Anka, tacka för julklapparna och allra viktigast: krama era nära och kära extra hårt och länge.

Med det sagt, god hjul på er!

Over and out ~ Erica Augustsson

Smakfull hoj

Denna fina hoj fick jag upp i mitt flöde när jag fördrev tiden med lite sociala medier häromdagen.
En Kawasaki tänker jag, men Hanna som skaparen heter menade att planen egentligen var en Honda – men dessvärre hade affären ingen röd glasyr…

hoj1

Hur som helst tycker jag att den blev otroligt tjusig!
Själv kan jag inte ens rita en vanlig cykel (och då har jag ändå läst en konstkurs på högskolan!!).

~

Julen närmar ju sig (8 dagar bort – what?!) och redan nu i helgen väntar lite firande tillsammans med mina nära och kära (men lugn, vi ska allt hinna med lite hojkörning imorgon förmiddag).
Jag önskar att jag hade kunnat bjuda mina gäster på något så fräckt som hojar. Det kan jag inte. Till skillnad från Hanna så har jag nämligen köpt mina pepparkakor (i form av tråkiga och sedvanliga gummor och gubbar) på Ica (visserligen är det nog för allas bästa – så alla borde vara nöjda ändå!).

Over and out ~ Erica Augustsson

Motocross eller enduro?

Motorsport.
Motocross och enduro.
Eller bordet det stå motocross eller enduro?

På den här bloggen, och i mitt liv, går enduron och motocrossen hand i hand.
Därför väljer jag ofta ordet motorsport (trots att det egentligen ingår en himla massa fler grenar i det samlingsordet).

Men för många går det inte hand i hand. Inte så att man älskar det ena och hatar det andra. Men för många är det bara det ena som gäller. För många är det två olika sporter som egentligen inte har så mycket mer gemensamt än just användandet av en motorcykel.

~

Själv kör jag ju inte, så när det gäller själva utövandet av de olika sporterna så har jag egentligen ingenting att säga (som vanligt). Jag kan bara prata från min sida.

Och visst ser jag, i min roll som fotograf, men också som syster och flickvän, positiva och negativa delar i båda sporterna.
Det som gör att de går hand i hand för mig, det är utan tvekan relationerna. Skulle jag välja det ena framför det andra så skulle jag välja bort en massa människor som jag tycker om. Och det vill jag ju inte. Förstås.

Men det är ju trots allt inte samma människor i de olika depåerna. Och det är just det som har fått mig att inse att enduron och motocrossen kanske inte hänger ihop så mycket som jag vill tro.

~

Bortsett från relationerna då?
Då tycker jag att det finns mer handfasta punkter att peka på. Både när det gäller positivt och negativt.

Motocrossen är fantastiskt i sitt sätt att få åskådarna att hänga med. Starten går, alla förare startar samtidigt och sen är det den som först passerar målflaggan efter x antal minuter som vinner. Enkelt.

Enduron är lite lurigare (och tråkigare) när det gäller att hänga med. Förarna startar en och en, eller i vissa fall tre och tre. Sen får man (förhoppningsvis) försöka följa utvecklingen genom en app i telefonen (om det nu ens finns någon mottagning). Man ser någon passera men man vet egentligen inte hur det går, förrän alla är i mål och alla tider är redovisade.

Motocrossen bjuder in till stillasittande (om man så önskar). Ofta räcker det att hitta något bra ställe, slå sig ner, och så ser man hela banan. Varv efter varv efter varv. Heat efter heat efter heat. Lite trist kan ändå tyckas?

Enduron gör att man får se så mycket (om man så önskar och vill). Ofta bjuds det på ett helt gäng med olika prov. Gräs, extrem, enduro och cross. Vraka och välj, eller ta dig runt till de olika. Härligt med valmöjligheter kan tyckas. Men samtidigt krävande om man vill hinna se mycket.

Motocrossen är spektakulär med sina stora starter, sina hopp och sina närkamper. Men visst kan enduron vara nog så spektakulär med sina extremprov, sekunddraman in i det sista och sina enorma masstarter under långloppen.

IMG_1148

4Y1A8245

Men när det kommer till viktigaste, relationerna, så tycker jag inte direkt att det finns några skillnader.
Oavsett om man befinner sig i en cross- eller endurodepå, så är man omgiven av människor som brinner för det de gör. Människor som älskar sporten och som delar intresset med alla andra i depån.

~

Summan av kardemumman?
Kort sagt så vet jag inte. Tvinga mig aldrig att välja.

Over and out ~ Erica Augustsson

Bloggat på sla.se.
Desktop