Motorbloggen

En (nästan) riktig endurodag

Min söndag blev en riktig endurodag – eller åtminstone kändes det så. Det enda som saknades var hojarna…

~

Att motorsporten fungerar lite som en drog, det är det ingen tvekan om vid det här laget. Min höst har varit väldigt motorsportfattig och visst känns det rätt trist.
Uppenbarligen såpass att jag har börjat föreställa mig motorsport…

Som igår till exempel. Min söndag blev en härlig sådan som bland annat innefattade en promenad på berget tillsammans med familjen.
Innan avfart plockades det ner kaffe, muggar och sittunderlag. Raggsockorna drogs på och vantarna likaså. Väl på berget valdes en stig som kanske inte var den mest optimala för tygskor (men nu stod mina älskade isfiskestövlar kvar hemma, och jag hade blott tygskor och finskor att välja mellan).
Såväl jag som brorsan dumpade upp till anklarna. Brallorna fylldes av leriga stänk hela vägen upp till knäna och svordomarna var ett faktum.
Men att sedan sitta i skogen och dricka kaffe, med en fantastisk utsikt och med solen i ansiktet – det vägde upp både blöta fötter, leriga brallor och fult språk.

Det härligaste i hela situationen, det skulle jag säga var känslan. Det kändes som en riktig endurodag.
Nerpackat fika, skog och lera, bästa sällskapet och den allmänt härligt känslan som spred sig i hela kroppen! Men som sagt, motorcyklarna saknades…

~

Nu börjar det ändå ljusna – motorsportsmässigt alltså.
Till helgen körs Säterkåsan på Donkelo, sedan avslutas året med Nyårsstafetten och därefter är det inte många dagar innan Vintercupen drar igång (och AMA!).
Men för att vara helt ärligt så är jag (åtminstone i tanken) redan framme i slutet av mars då crossäsongen drar igång – och det med en rivstart som jag tidigare aldrig varit med på. Längtar! Men mer om det längre fram.

Over and out ~ Erica Augustsson

Bloggat på sla.se.
Desktop