Nyårslöftet
Etikett. Annika Holmqvist

Annika: Hur ska jag klara mig utan mina coacher?

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

1500 ton sill, 1,4 kg godis per person, 180 000 liter påsköl, 64 miljoner ägg äter vi under påskhelgen. Det är bara att erkänna: Jag har hjälpt till med detta. Nu sitter jag här och funderar på hur ska jag fixa mitt viktmål till den 26 april. Ska jag köpa mig lite lavemang och ta innan vägningen, fasta, träna som en galning. Ja, hur ska jag göra? Varför ska man hålla på och blanda en massa mat på tallriken och bli helt stoppmätt? Köpa hem godis som man blir äcklad av till slut. Nu är det bara att ta nya tag under min 1,5 vecka som är kvar till min sista invägning.

Glad PÅsk!

 

Annandag påsk var vi 5 glada tjejer som blev hembjudna på en brunch. Fantastiskt gott var det. Som tur var hade värdinnan portionerat upp maten på tallriken för risken hade varit stor att vi hade tagit oss mer mat. Hade bestämt mig innan att jag skulle gå hem från stan, där värdinnan Louise bor, och hem till Skultorp. Mätt och go i magen (ännu en gång under helgen) så började jag min promenad mot Skultorp. Nu bor jag ju inte i början av Skultorp utan nästan sist i samhället med ett avslut med många backar. Lurade i väg en granne så hon gick och mötte mig på vägen. Alltid trevligt med sällskap. Tack Therezia för detta. Går så mycket snabbare när man går och småpratar. Backarna känns inte så tröga då. Turen blev ca 6 km.

tjej bruch

 

Under veckan som kommer har vi en gruppträning med Beda och mitt sista möte med Pernilla. Hur ska jag klara mig utan dessa två fantastiska coacher. Beda som kör skiten ur oss var 14 dag och Pernilla som vänder om hjärnan. Ha ha

 

Nu kör vi en vecka till!

 

Kramar Annika

Annika: Var tvungen att ta ett kort så att ni ser resultatet

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

369 349 steg har jag gått under mars månad. Tänk vad många steg man går på en månad. Undrar hur många steg man hinner med på ett år eller ett helt liv? Inte så konstigt  att man är trött i både fötter och ben ibland.

 

Efter 8 veckor hade jag gått ner 10.5 cm i midjan. Tittar man på måttbandet så känns det inte så jättemycket men då plockade jag fram måttbandet och satte det i midjan (den så kallade midjan). Drog ut måttbandet till det antal cm som jag hade när vi startade. OJ oj oj vad mycket det hade hänt. Helt otroligt. Var tvungen att ta ett kort så att ni får se detta resultat. Plocka fram måttbandet och mät er när ni påbörjar eran resa. Fick en riktig kick av att se resultatet.

IMG_5294[1]

 

 

Nu börjar min resa med Nyårslöftet att gå mot sitt slut. När jag skriver denna blogg så har vi bara 2.5 veckor kvar. Känns lite tråkigt att lämna denna trevliga ”bubbla”. Det känns faktiskt som en ”bubbla” man har varit i. Utan detta fantastiska stöd av gruppen och coacherna hade jag aldrig klarat av denna resa. Undrar  hur jag kommer att klara mig när jag ska stå på egna ben. Känns nästan som att flytta hemifrån. Ha ha.

 

I tisdags var jag på easyline. Detta sätt att träna på passar mig bra. På en station skulle vi veva runt med ett långt, tungt rep. Kändes i armarna. Men det var väl det som var meningen. Skickar med ett bildbevis. Om jag skulle ta och köpa sig ett rep och slänga runt ett träd? Men då kanske grannarna börjar undra vad jag håller på med. Jag får kanske nöja mig med hopprep runt trädet i stället. Ha ha.

jag

 

 

Innan jag ska avsluta min blogg måste jag ju berätta att jag sprang på löpbandet i 5 minuter i onsdags, eller kanske joggade. Detta har ALDRIG hänt i hela mitt liv. Vi hade gruppträning med Beda och denna gång skulle vi ha uppvärmning på löpbandet. Hon sa att vi skulle springa. Ha ha vad rolig hon är, tänkte jag. Jag går sa jag men efter ett tag kom Beda uppsmygandes vid mitt löpband och sa att jag skulle höja hastigheten och prova att springa. Tänkte att det är väl bäst att göra som fröken säger. Tänk om jag far av löpbandet, snubblar, trasslar in mig med mina fötter. Men yes jag klarade det. Dom som känner mig vet att detta är en stor happening i mitt liv. Nästa gång kan jag kanske springa i 8minuter. Ser ni någon liggandes bakom ett löpband någon dag så är det bara jag som har trasslat in mig i mig själv.

 

Vi hörs snart igen

Kramar Annika

Annika: Det är en fantastisk resa

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

Satte mig ner och läste min första blogg som jag skrev. Upptäckte att jag inte hade berättat hur jag hamnade i nyårslöftet. Det kanske ni vill veta? PÅ nyårsafton så var det med en annons i SLA om att STC/SLA sökte efter personer som ville vara med i nyårslöftet. Man skulle skriva ett par rader om sig själv, om hur det såg ut i dag och berätta vad man hade för tankar om träning, kost m.m. Ett kort på sig själv skulle man oxå maila. I mitt mail så skrev jag att jag ville bryta min vänskap med sockertjuven och att det var dax att börja tänka på min kropp som ska hålla i många år till. Efter mitt mail så började väntan. Intalade mig att jag inte skulle komma med. Det finns så många andra som dom kommer att ta först osv. Min arbetskollega Anu var 100% säker på att jag skulle komma med. Tänk vad rätt hon hade. Efter ett antal veckor så kom samtalet från Beda. ”Hejsan! Du har kommit med i nyårslöftet”, hörde jag i luren. Då skrattade jag bara, skrattade säkert i en vecka efteråt. Dom hade valt ut mig. Herregud, hur skulle jag fixa detta? Jag, den mest otränade personen i Skultorp. Ha ha ha!

Min bild till SLA

Min bild till SLA

 

Nu har det rullat på några veckor sen starten den 1 februari. Snart 2 månader. Det är en fantastisk resa som jag har fått möjligheten att få medverka i. Blir uppmärksammad av många trevliga människor som vill prata och har läst om nyårslöftet. Jättekul att jag har fått denna chans. Man har ju lite press på sig när det är så många som vet om vad man håller på med. Man kan inte ligga på latsidan och strunta i mat och träning. Vore ju jättepinsamt om det inte skulle hända något med min kropp.

 

I veckan så har jag provat på Easy line. Det är en slags cirkelträning. Det kan jag rekommendera. Var helt slut efter mina två rundor i cirkeln. Det bästa var att man gick igenom hela kroppen på 30 minuter. Tränaren Elize gick runt och puschade oss så att vi skulle ta i lite till. Röd i ansiktet och go i kroppen så kändes det bra att få åka hem och ställa sig i duschen. Detta kommer jag att anmäla mig till fler gånger. Har även haft gruppträning med Beda och givetvis har jag spinnat. Skojade med Pernilla i veckan på mitt samtal att jag kommer att vara spinninginstruktör om 5 år. HA ha, jag som har varit så stressad inför detta med spinning.

 

Till slut så vill jag ge er ett litet mattips. Så egna ärtskott. Så gott och så enkelt. Vi satte ner några ärtor i jord på jobbet och se så fina dom blev. Dom smakar otroligt gott. Bara att knipsa av och lägga på morgonmackan. Testa vet jag.

Ärtskott

 

Kramar Annika

Annika: Tur att snittar är små…

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

HALVLEK på nyårslöftet. Under veckans gång har jag haft invägning. Det gör vi var 14dag. Man är alltid lika nervös och  tror att man inte har gått ner ett gram men det hade jag. Har gjort en liten sammanställning och det ser just ut nu att jag har gått ner 5.7 kg i vikt och 5.3kg i fett, 9,5 cm i midjan och 2 cm runt låret vilket jag tyckte var lite onödigt. Låren är det enda på denna kropp som är någorlunda smalt. Min dotter brukar säga till mig att jag har ben som morötter, kropp som en potatis, armar som sparris och ett huvud som en tomat. Hur jag nu ska tolka detta vet jag inte riktigt.

 

Har tränat på som vanligt under veckan. Kan ju berätta att jag börjar fatta mer och mer tycke om spinningen. Trodde jag aldrig att jag skulle göra med tanke på min ”panik” jag hade inför första spinningen. Vet inte hur många vänder vi har cyklat upp i Billingebacken på dessa pass. Bra ledare och bra musik är pricken över it. I dag söndag kom det fram en tjej till mig efter spinningen. Hon berättade att hon läste min/våra bloggar och kände att hon blev peppad utav det. När jag åkte hem från träningen så böjade jag tänka på vad hon hade sagt. Jätte roligt att jag som är den mest otränade kan peppa igång personer och som kan se själva i vad jag håller på med. Jag tror ju fortfarande att jag är osynlig och att ingen vet vem jag är. Heja på till tjejen på gymet och Louise som har stått ut med mig i dag på passet.

Efter passet med Louise

 

I går lördag så var jag och ett par tjejkompisar på förfest på Billingefärg som fyller 50 år. Vi bli stylade i håret av Reiduns hårsalong, köpte härliga buketter med blommor från Växthuset och blev bjudna på fantastiskt goda snittar. Vet ni vad, jag åt och njöt en snitt av varje sammanlagt 5 olika sorter. Tur att snittar är små och att man inte blir bjuden på detta goda varje helg. Kände att jag kunde unna mig detta men nu är jag tillbaka på rätta spåret igen. Nu får det dröja med godsaker minst 5 kg fram.

Billingefärg 50 år

 

Vill även passa på att Gratulera min storasyster Marie som fyllde 50 år i lördags. Hoppas ni har haft några fantastiska dagar i Palma. Hipp Hipp Hurra på din födelsedag kram från din bästa syster. (hon har ju bara mig)

Syster 50 år

 

Nu avrundar jag för denna gång och så hörs vi snart igen.

 

Kramar Annika

Annika: Träningsvärk som ett brev på posten

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

Nu har det gått ytterligare en vecka på nyårslöftet. Det har redan gått 5 veckor av 12. Under den gångna veckan har vi haft en gruppträning. Beda hade ändrat på några övningar och vad kommer då som ett brev på posten? TRÄNINGSVÄRK. Nu har jag helt plötsligt hittat nya muskler i kroppen. Dagens träningen var kul som vanligt. Vi jobbade och slet så svetten lackade. Undrar jag vad hon ska hitta på nästa gång? Hittar säkert några nya muskler igen och då vet jag ju vad som väntar.

 

Har haft mental coachning med Pernilla. Nu fick jag gnugga min knölar igen. Har funderat lite på hur jag ska lägga upp mitt program efter mina 12 veckor. Jag måste ha en plan. Jag känner mig själv så väl att om jag inte har en plan så kan jag lätt trilla tillbaka i mina felaktiga vanor och det vill jag ju inte. Efter att ha bollat ideer fram och tillbaka med Pernilla så plockade hon fram sina framgångskort. Korten innehåller frågeställningar som ger möjlighet att tänka nytt, strategiskt och målfokuserat som Pernilla skriver på sin hemsida. Är ni nyfikna så tycker jag att ni ska gå ut och läsa om framgångskorten. Det var riktigt roligt att få chansen att få använda dom. Jag hoppas det blir fler gånger.

jag och Pernilla Pernillas framgångskort

 

 

Har fått frågor från olika håll på recept på vad vi äter. Vi har inga recept. Vi äter efter vår storlek på handen. Handflatans storlek/tjocklek = protein. Knytnävarna representerar tex blomkål, broccoli, vitkål, morötter m.m. Salladsmängden är fri. Vi äter inget bröd, ris, pasta, potatis eller socker. Enkelt va? Ha Ha!  Givetvis så måste vi tänka på lite mer än så. Mellanmål och vatten är två andra viktiga bitar. Man ska hållan förbränningen vid liv i kroppen. Vi har pratat en hel del i gruppen om maten. Vissa av oss längtar efter potatis och sås men det får vi hoppa över en tid. Vi har tipsat varandra på vad man kan laga. Det gäller ju att tänka om. Bort med goda gräddsåser och creme fraich. Plocka in kvarg, krossade tomater, keso, makrill, tonfisk. Man kan faktiskt göra en god vitlökssås med kvarg även om man inte tror det till en början.

 

Ni var väl ute i lördags och lät solen lysa på era näsor. Vilket underbart väder. Kan våren vara på väg?

härligt lördagsväder

 

Vi hör snart igen och då har vi kommit till hälften på vår resa.

 

Kramar Annika

 

 

 

 

 

 

 

Annika: Kämpa för att slippa ligga i vassen i sommar!

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

Denna vecka har handlat mycket om hjärnan. I måndags hade vi gruppträff med mental coaching.

  • Hur går det med träning och mat?
  • Vad har varit jobbigt?
  • Vad är jag mest stolt över osv?

Hjärnan fick arbeta.

 

I torsdags var det dax igen med hjärnan. Då var jag på en föreläsning med Christina Stielli. En fantastisk kvinna. Om ni får chansen någon gång att lyssna på henne så GÖR DET. Det handlade om att skapa arbetsglädje. Jag skrattade mig igenom hela föreläsningen.  Tänk vilken stor roll vår hjärna har. Med små enkla medel kan man påverka väldigt mycket och det gäller ju även med vår träning. Vi börjar ju redan i duschen att planera vår dag. Vad kommer att hända idag? Orkar jag träna? Hur ska jag lägga upp min dag? Vill vi känna oss glada eller vill vi känna oss bekymrade, irriterade och arga?  I duschen kan vi ge oss själva tid och fundera på hur vi vill att vår dag ska se ut. Allt går mycket enklare när vi möter alla utmaningar på ett mer positivt sätt. Vi har ofta svårt att ge oss själva beröm. Christina tyckte att vi alla skulle ställa oss och titta in i spegeln varje morgon och säga: Vad snygg jag är idag! Efter tillräckligt många gånger så blir det till slut sant i ens hjärna. Man kanske blir skitsnygg till slut. Värt att prova.

Christina Stielli

 

I fredags var jag på tjejkalas. Tänkte först att jag skulle hoppa över kalaset. Lite jobbigt med vad det skulle bjudas på osv. Var lite fräck och frågade en utav tjejerna vad det skulle bli för mat, kanske för att få en ursäkt till att inte komma. Jag kanske kunde skylla på att jag var allergisk mot maten. Men nu måste jag ge en stor eloge till dessa tre födelsedagskvinnor. Dom hade lagt upp en kvällsmeny med bara nyttig mat. Dom hade till och med kvarg till efterrätten. Tack för en trevlig kväll i hälsans tecken. Ni är bäst!

Tjejkalas

 

I lördags var det dax att gå och köra lite på gymet. Jag skulle få äran att träna tillsammans med en gammal vän som jag säkert inte har tränat med på 20 år. Louise, det var jätte kul. Kändes som om det var i går vi tränade. Jag säger som Malin sa till mig i måndags på vår gemensamma träning. Kämpa på så slipper vi ligga i vassen i sommar!!

 

Kramar Annika

Annika: Tänk vad sockerförbud kan gör

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

Ny vecka med nya utmaningar. Började redan i måndags. Vi skulle ha Apt på jobbet och det var jag och min kollega som skulle fixa med fikat. Jag hade rört ihop tonfisk, kvarg, purjolök och kryddor. Detta skulle jag lägga på min hårda macka. Riktigt gott faktiskt. Dom övriga skulle få semletårta. Detta är något jag har längtat efter. En riktigt god bulle med fluffig grädde. Hur skulle nu detta gå?? Jag fick ju oxå den stora äran att åka till konditoriet och köpa den puh!… Klev in på konditoriet och såg disken med alla kakor, bullar, tårtor och allt vad som fanns där. Hade tänkt innan att jag kommer väl stå där och dregla över allt, MEN det gjorde jag inte. Det var inte så frestande faktiskt. SKÖNT. Tänk vad sockerförbud kan göra. Att sötsuget kan avta så snabbt. Minus socker i tre veckor. Varför har jag inte provat detta tidigare?? Då hade jag kanske sluppit en del av mina extra kilon. Lätt att vara efterklok.

semletårta

 

Har träffat Pernilla för lite hjärngympa. Har en positiv hjärna för tillfället och då rullar ju det mesta på bra. Tycker det är intressant att stanna upp och tänka till om mitt liv och leverne. Det gör man egentligen alldeles för lite.

 

Utmaningarna rullade på under veckan. Bedas gruppträning var jobbig, svettig, mer utmanande och rolig.  Det är även givande att träffa de övriga deltagarna.

Det är så här vi tränar med Beda. Perfekt (1)

 

I torsdags så hade jag bokat spinning frivilligt och  jag satt faktiskt kvar på cykeln även denna veckan. Jippiiii! Jag är så nöjd med mig själv och att jag klarade av det.

 

Jag har ju trott under veckornas gång att ingen har sett eller läst min blogg. Nu får jag väl erkänna att det är några som faktiskt har gjort det. Jag tycker det är jätteroligt när människor har kommit fram och visat intresse och gett mig beröm för det jag håller på med. Jag som har gått och trott att jag har varit osynlig.

 

Nu väntar nya utmaningar nästa vecka.

 

Vi hörs!

 

Kramar Annika

Annika: Spinningdebut och första invägningen

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

YES…. jag ramlade inte av spinningcykeln. Höll mig kvar hela passet. Spinningen har varit min stora fasa sedan dag 1 och nu skulle vi köra spinning i 45min. HJÄLP!! Jag som inte har suttit på en spinningcykel på säkert 20 år. Jag kommer att trilla av, svimma, spy. Det var min första tanke. Hur skulle detta gå?? Har pratat med både Pernilla och Beda och gud och all människor om detta och i torsdags var det dax. Tyckte jag frös och kände mig dålig innan passet. Kunde jag kanske boka av? Känner mig nog lite sjuk, men så var ju inte fallet. Det var bara att sätta sig i bilen och åka in till STC.

Första spinningpasset avklarat (1) Eftersnack på gymet (2)

Malin och Mikael hade bokat upp cyklar längst fram när jag kom. Oj oj oj hur skulle det gå?? Vilka hade jag vid min sida. Vilket håll skulle jag ramla åt? Pernilla körde igång musiken och vi satte i gång att cykla. Tiden gick och jag satt kvar på cykeln efter en kvart. Rätt som det är så säger Pernilla att det bara är en låt kvar… YEEESSSSS……. jag har klarat det. JIPPi… Var så stolt över mig själv. Jag hade tagit mig igenom mitt pass tack vare Pernillas pushande och bra musik. Jag var så nöjd och glad så jag bokade in mig på Spinning  till nästa vecka också. FRIVILLIGT!!

 

I kampen om 10 000 steg.

Har även varit på min första invägning. Det är exakt 14 dagar sedan jag vägde in mig. Kändes som om jag inte hade gått ner ett gram. Det var bara att ställa sig på vågen och jag vågade knappt titta. -2.7 kg varav 2.1 kg fett och 5.5 cm mindre i midjan. Jippi…. Det hade visst hänt något på vågen.  Blev så nöjd över mitt resultat. Nu är det bara att fortsätta att kämpa på!

 

Kramar Annika

Annika: Det har snurrat en del i huvudet

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

Då har det gått en vecka med mitt nya liv. Det har snurrat en del i huvudet. När ska jag handla, hinna träna, sköta hemmet osv. Som tur är så har jag träffat Pernilla. Vi har pratat om hur jag ska göra, tänka och lägga upp min vardag. Alla i familjen ska ju kunna få hinna med sitt och alla måste vara delaktiga i tänket.

 

Veckans första gemensamma träning hade vi i onsdags. Det var roligt att träffa ”gänget”. Vi hade lite att ventilera om hur man lägger upp sin träning, mat m.m.

Stc

Beda hade lagt upp ett pass med tolv olika övningar uppdelat i 3 delar. Vi fick jobba enskilt och i par. Svetten lackade och träningsvärken dök upp som ett brev på posten. Har knappt kunnat gå eller sätta mig ner. Nu har  jag märkt att jag har lår/rumpa.

 

Förra veckan så lade jag ut ett foto på mina två följeslagare ”den lilla svarta anteckningsboken” och stegräknare. Den ”lilla svarta anteckningsboken” är uppdelad i fyra flikar. Rosa, grön, gul och orange. Varje färg står för saker vi ska tänka på. I den ska vi föra anteckningar varje dag. Vad vi har ätit, träning, steg, vila, frågor m.m.  Det är bra så att man kan följa upp hur man sköter sig. Jag rekommenderar alla att föra dagbok när man ska börja träna och lägga om kosten.

följeslagare under hela tiden. Den lilla Svarta och stegr

Sen har vi stegräknaren. Det kan jag också rekommendera. Det är en enorm sporre för mig att se hur mycket jag har gått varje dag. Ska bli kul att räkna ihop alla steg efter 12 veckor. Har bestämt att jag måste gå minst 10 000 steg varje dag. Några kvällar har det fattats några steg och då är det bara att ta på sig jacka och skor och gå runt kvarteret några varv. Efter det kan jag gå och lägga mig med gott samvete.

 

Nu ska jag sätta mig ner och tänka igenom nästa veckas matsedel.

 

Vi hörs snart igen!

Kram Annika

Annika: Nu kör vi!

Nyårslöftet 2017 Annika Holmqvist

Då var det dax att pröva på att bli bloggare. Det ska bli spännande att se hur man fixar det. En helt ny värld för mig.

Det har hänt en massa roliga saker den första veckan.

I måndags var det dax att träffa vår ”lilla” grupp som ska kämpa på i 12 veckor med nyårslöftet. Det var med ett pirr i magen som jag klev in på STC. Blev mottagen med stora öppna armar av Beda och Pernilla, våra 2 coacher från STC som ska guida oss genom resan.

Vi fick göra en presentation av oss själva och berätta om våra tankar och mål. Beda och Pernilla berättade om upplägget.

Följeslagare under hela tiden. Den lilla Svarta och stegräknaren.

Beda ska coacha oss i kost och träning och Pernilla ska hålla i mental coaching. Äntligen ska hjärnan få ett nytänk. Det är på tiden.

SLA var även på plats. Dom gick igenom hur vi skulle fixa bloggandet. Vi fick ringa hur mycket ville om vi körde fast. Skönt.

SLA onsdag 1 februari

Rickard från SLA fick den stora äran att försöka ta lite snygga kort på oss. Han skötte sig bra. Vi fastnade på bilden.

Det är många som har hört av sig med uppmuntrande hälsningar. Tack! Det känns bra att ni stöttar mig.

Nu ska jag runda av mitt första blogginlägg men först vill jag passa på att säga GRATTIS till Malin, Mattias, Mikael och till mig själv för att vi har blivit uttagna till nyårslöftet.

NU KÖR VI…..

Första passet avklarat

Kram Annika

Bloggat på sla.se.
Noice 4-ever 28 Apr
Desktop