Vägen till Paris
Team Rynkeby cyklar till Paris

Vårt träningsläger eller Vi hade i alla fall tur med vädret

Sitter nu i hemmets lugna vrå med två sovande små där uppe och en trött hustru bredvid. Man blir trött av att ta hand om två små vildingar själv. Och själv var hon för att jag tillbringade hela helgen med mina gula bröder och systrar i TRGM Skaraborg. Har sagt att även jag är lite trött efter helgen, men får inget medlidande direkt.

 

Teamet har på tre dagar, i klunga tagit oss mellan Skövde till strax söder Helsingborg, en sträcka på 34 mil och allt detta i strålande solsken. Att vi tagit oss till Skåne är ju rent hypotetiskt förstås, då vi inte lämnat Skaraborg, (förutom en liten krok in i Närke…). Som bas för träningslägret valdes Forsvik, strax norr om Karlsborg. En fantastik liten bruksby i det vilda Tivedens södra utkant, som naturlig barriär mot vildmarken skär Göta kanal glittrande och historietyngd genom byn. Denna von Platens mästerverk hade vi nöjet att korsa nio gånger under våra träningspass samt givetvis äta frukost vid två morgnar.

 

Vi skulle vara cykelfärdiga klockan 15.00 på fredagen vilket medförde halv arbetsdag för många inklusive undertecknad. Med en nyservad cykel slog jag ihop klackarna vid Forsviks vandrarhem tillsammans med världens bästa skaraborgare.

 

Första turen gick genom skogar, genom Sveriges reservhuvudstad och runt en vacker sjö och vi plockade ihop 7,2 mil. Efter denna uppstart mötte delar av vårt serviceteam upp med ”afterbike”; lite chips, nötter, smågodis och en kall öl. Jag hade äran att bli dagens cyklist, då mekanikern som nyss servat min cykel även vände på mina, av mig själv monterade, flaskhållare. Han tyckte nog att jag skulle sluta svära över att flaskan varken ville ur eller i på ett smidigt sätt.

 

Tvagning och uppfräschning innan middag på Café Ada med sommarsolen lågt hängande på himlen. En mysig fredag som fick avbrytas i tid, då lördagen hade mycket verksamhet som låg och ruvade. Revelj klockan 06.15, hygien, bäddning, fyllande av vatten, frukost och redo att rulla iväg 08.00.

 

Nu drog vårt käcka gäng iväg förbi Tibro, Töreboda, Hova, Finnerödja, Tived, Undenäs, Karlsborg, Mölltorp små men ack så fina orter i vårt vackra land. Rundan betingade en längd av 17,2 mil och temperaturen höll sig strax över 30 grader under huvuddelen av dagen. Jag fick i mig 5,2 liter vatten under dagen och kissade endast två gånger (vilket är VÄLDIGT lite för denna kille).

 

Serviceteamet gjorde ett fantastiskt jobb och fyllde på våra depåer under förmiddag, lunch och eftermiddag. Trots deras arbete och allt gott vi tryckte i oss, kan jag säga att den kalla ölen vid målgång smakade godast efter denna dag.

 

Men det bästa med målgången var inte ölen, utan att min fru och mina två döttrar mötte oss. De tog en lite utflykt för att se oss cykla innan läggningen. Det är när man i sällskap med människor som kämpar mot barns sjukdom, ser sina friska barn som man verkligen inser vad projektet handlar om. Att med de resurser man har, göra så mycket som möjligt tillsammans med andra för att hålla sjukdom borta från vår planets framtid.

 

Resurserna kan vara en stor plånbok, massor av tid, en väloljad mun, engagemang eller svett. Detta är bara ett fåtal exempel på vad TRGM gör för andra människor.

 

Med lite stela ben och en väldigt öm rumpa hoppade jag och kamraterna upp på våra cyklar igen på söndagens morgon och drog söderut genom Tibro, Korsberga, Hjo, Mölltorp, en runda av flack och vänlig karaktär, men det passade bra då vinden tagit fart genom landskapet. Rundan höll 10 mil och vi kunde dundra in och tacka personalen i Forsvik för att trevligt boende och god mat.

 

Städning och slututvärdering avslutade en skön helg i ett underbart Sverige där sol, vind och vatten levererar förr fullt just nu.

 

Vi har nu prövat något som kan liknas vid den verklighet som snart väntar oss, men tre dagar och 34 mil kommer bytas mot sju dagar och 125 mil, så jag tror att hustrun kommer möta en man som är trött på riktigt lördagen 7 juli och som förhoppningsvis även haft tur med vädret.

 

/Per Magnusson


Bloggat på sla.se.
Desktop